Sidförteckning.

                                                                                                                                                                                                                                                                   

Rovdjur

Foto: Hanna Oscarsson

Rapportera rovdjur

Rapportera de rovdjur/rovdjursspår du ser till vår rovdjursansvarige.

Örjan Hansson
Telefon: 0642-600 33
Mobil: 070-671 58 10
E-post: orjan.handog@gmail.com


LÄS OM DVÄRGBANDMASK

Har våra rävar dvärgbandmask?
Var med och kartlägg – våra jakthundar kan vara utsatta.
Under de senaste två åren har infektion med rävens dvärgbandmask diagnostiserats hos minst sex personer i Sverige. En av riskgrupperna är jakthundsägare.
SVA undersöker utbredningen av rävens dvärgbandmask och avföringsprov från rävar behövs från våra jaktmarker.
Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, förekommer i många länder på norra halvklotet. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. I Sverige har den påvisats i Småland, Västra Götaland, Södermanland, Dalarna och Halland.
Vi vet att räven ofta vandrar mycket långt med ökad risk för spridning.
Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur, till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund kan bära på parasiten. Om dessa djur infekteras, sätter sig masken fast i tarmen och ägg utsöndras till omgivningen via avföringen. Även hundens päls kan bära på äggen.
Sorkar och smågnagare är oftast mellanvärddjur för rävens dvärgbandmask. De får i sig maskägg när de söker föda på kontaminerad mark. I mellanvärddjuret utvecklas maskäggen till larver. Rävar och andra köttätande djur kan få i sig larver när de äter infekterade gnagare. I huvudvärddjuret utvecklas larverna till maskar som utsöndrar nya ägg. Äggen från rävens dvärgbandmask är mycket kyltåliga och kan leva länge i det fria med bibehållen smittsamhet. De är känsliga för uttorkning men överlever inte kokning.
Människor kan smittas om de utsätts för maskägg. Inkubationstiden är oftast flera år, cirka 5-15 år.
Prognosen för behandling av sjukdomen har förbättrats under senare årtionden, men den kan alltjämt vara dödlig och kräver nästan alltid lång tid av medicinering.
Förebyggande åtgärder för att undgå att smittas av rävens dvärgbandmask i samband med rävjakt
*Använd plasthandskar vid all hantering av räven och tvätta händerna med tvål och vatten efteråt.
*Förvara rävkroppen i en plastsäck under frakt.
*Rävkroppen bör flås utomhus eller i ett välventilerat rum.
*Blöt/spraya med vatten i området kring ändtarmsöppningen före snitt i det området för att undvika att eventuella maskägg virvlar upp.
*Skinn som ska tillvaratas bör få hänga på tork under lång tid före vidare hantering. Att enbart frysa in skinnet är inte ett bra alternativ då det kan göra att eventuella ägg överlever längre.
(Parasitäggen tål betydligt lägre temperaturer än vad vanliga frysboxar håller (det krävs -80°C). Därmed kan de övervintra i markerna och fortfarande vara smittfarliga för smågnagare och människa under lång tid.)
P R O V T A G N I N G
Vi har 40 st kit a´5 påsar för provtagning. Du kan vända dig till någon av oss i styrelsen om du aktivt kan bidra med att samla in avföring från räv.
hammerdal.jvk@gmail.com
Är du osäker om hur rävens spillning ser ut kan du kika på SVA:rävspillningsskola.
https://www.sva.se/amnesomraden/smittlage/insamlingar/hitta-ravbajset-sva-s-ravspillningsskola/

Ulf Svensson