En undersökning om vad människorna i ett antal orter i Sverige, har för attityder, till ett antal förutbestämda frågor om varg och vargförvaltning, har nu gjorts och publicerats av SLU.

Den kommer att analyseras och kommenteras senare, men för Avesta del kan utläsas följande.

Källa: Rapport 2013:1

Hela Sverige.

Vargen intar en särskild roll i den svenska faunan. Förutom att den påverkar de ekosystem den lever i,
råder delade meningar om förekomsten av varg, utbredning och förvaltning av varg. Starka
intressegrupper, där en del vill se fler vargar och där andra vill minska antalet rovdjur, präglar debatten
om vargens vara eller inte vara i det svenska landskapet. I den här rapporten är det ett proportionerligt
urval av Sveriges befolkning som helhet, och invånarna i 25 kommuner i fem olika län, som får ge
uttryck för sina attityder till vargrelaterade frågor.
 En majoritet (55 %) av svenskarna tycker om att ha varg i Sverige. Mest positiva till varg är
personer i storstäderna, minst positiva är invånare i kommuner på landsbygden i vargområdet.
I likhet med tidigare svenska studier finns en stark polarisering i åsikter mellan stad och land.
 Fyra av tio svenskar bryr sig inte om hur många vargar det finns. Nästan lika många tycker att
det är bra som det är. Endast 17 % vill se fler vargar jämfört med nuläget, de personerna
återfinns främst i storstäderna.
 På nationell nivå accepterar hälften att ha varg i sin närhet, medan knappt 40 % är av motsatt
uppfattning. Sverige är delat i frågan.
 En stor andel vill ha varg i hela landet, men helst i Norrland, i nationalparker och i skyddade
områden. Få vill se vargar i Götaland. Samma mönster sågs redan i den första
attitydundersökningen om varg 1976 – men då fanns inga vargar i Sverige.
 Bland åtgärderna för att minska inavel så rankas stödet 1) vargrevir längs norrlandskusten, 2)
att det skapas en korridor längs norrlandskusten, så att vargar kan vandra ner 3) flytta vargar
som vandrar in i norra Sverige till Götaland och Svealand, 4) flytta vuxna vargar från ett annat
land, 5) flytta vargvalpar från annat land eller 6) från djurparker till vilda svenska vargars lyor.
 Det finns ett starkt stöd för jakt på varg, nationellt och i de kommuner som undersökts. I det
nationella urvalet accepterar 62 % jakt på varg, medan endast 16 % säger ”nej” och drygt 20
% svarar ”vet inte”.
 De starkaste motiven för att jaga varg är om de kommer in i tätbebyggda områden, om de tar
tamdjur och om människor är rädda.
 Problemvargar kan hanteras på flera sätt i syfte att minska skador. Respondenterna föredrar
stängsling, märkning för övervakning, flyttning av vargar och skrämselåtgärder. Acceptans för
att döda varg som angriper hund är en vattendelare mellan stad och land i vargfrågan.
 Det finns ett mycket starkt stöd för att ersätta lantbrukare, renägare samt husdjursägare för
förlust av boskap och husdjur.
 En minoritet av respondenterna uttrycker tillit till Länsstyrelsen (37 %), Naturvårdsverket (44
%) och Riksdagen (27 %). Även här finns en tydlig stad-landdimension.