Lisa Johansson Saadio Transtrand tar över ansvaret för JAQT i Dalarna, Lisa tar över efter Britta Lundh som därmed fortsätter att jobba på JFD kansliet i Falun.

Ansvars- och olycksfallsförsäkring
Alla WeHunt Pro-användare med helårsabonnemang omfattas av ansvars- och olycksfallsförsäkring under jakt

✓ Inklusive eftersök, mark- och jaktunderhåll, fodring och viltvård

✓ Gäller i hela Norden

Lantmäteriets Fastighetskarta

✓ Lantmäteriets mest detaljerade karta

✓ 2000 hektar ingår i WeHunt Pro

✓ Se och skriv ut Fastighetskartan på webben

✓ Kostnadsfria uppdateringar

Information till jägarna om ASF och CWD

Här kommer lite information om Afrikansk Svinnpest(ASF) och Avmagringssjuka (CWD) till alla er som är ute och jagar.

Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en virussjukdom som drabbar tamgris och vildsvin (men inte människa). Den sprider sig snabbt i Europa. Spridning kan ske mellan djur eller med material, kläder, skodon och livsmedel. Viruset överlever mycket länge i kallrökt fläsk, skinka och korv. Det finns en tydlig risk att vi får in ASF i Sverige, och det är då mest sannolikt att det är vildsvin som drabbas.

Övervakning av ASF med jägarnas hjälp
Om sjukdomen etableras i Sverige är det nödvändigt att vi upptäcker smittan snabbt så vi kan bekämpa den effektivt. Alltså är det mycket viktigt att undersöka alla självdöda vildsvin som påträffas. Detta kan jägarna hjälpa till med, och vi ber er därför påminna dem så ofta ni kan om att rapportera självdöda vildsvin:
. Rapportera självdöda vildsvin till SVA via https://rapporteravilt.sva.se/
eller genom att ringa till SVA på 018-67 40 00.
Om du kan hjälpa till med provtagning får du instruktioner från SVA om hur du ska göra.

Andra råd till jägare
. Släng inte resterna av din matsäck i skog och mark där vildsvin kan äta dem! Livsmedel såsom importerad kallrökt skinka och korv kan i värsta fall sprida ASF till vildsvinen. Därför ska alla matrester slängas i soporna.
. Om du jagar utomlands i ASF-smittade länder kan du får smittat blod på dina kläder etc. Därför bör du rengöra dina kläder, skodon och utrustning från blodfläckar innan du använder dem i Sverige igen.
Om du har utländska jaktgäster bör du uppmana dem att rengöra kläder, skodon och utrustning på samma sätt innan de jagar i Sverige.

CWD
Chronic wasting disease (CWD) är en prionsjukdom som spridits bland hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet. Sjukdomen, som också kallas avmagringssjuka, har även påvisats hos vildren, älg och kronhjort i Norge, samt hos älg i Finland. Samtliga påvisade fall på älg och kronhjort har hitintills varit på äldre djur. I Sverige upptäcktes den första gången i våras hos två 16-åriga älgkor i Norrbotten.
Det finns olika varianter av sjukdomen. Fallen hos äldre älgar och kronhjort kan vara spontant uppkomna. Om det stämmer så kan den här varianten förväntas förekomma hos äldre hjortdjur oavsett vilket land de befinner sig i. Den variant som upptäckts på vildren i Norge verkar istället vara smittsam och liknar mer den variant av sjukdomen som sedan tidigare beskrivits från Nordamerika. Sjukdomen förefaller att inte drabba människa, men smittriskerna är inte helt utredda. Myndigheterna rekommenderar därför att man inte äter djur som bär på CWD.
Vi övervakar nu sjukdomen med en generell övervakning av sjuka och självdöda hjortdjur i hela landet enligt EUs rekommendationer – se mer nedan. Den intensivare utökade provtagning på normalskjuten älg och slaktad ren (som genomfördes 2019 i Norrbotten är avslutad när det gäller älg.

Nationell övervakning av CWD med jägarnas hjälp
För att förstå vilken variant av CWD vi har i Sverige behöver vi ta reda på mer om sjukdomens förekomst; – Var i landet finns den, hos vilka djur förekommer den och hur ser spridningen i kroppen hos de sjuka djuren ut? Vi kan sedan göra en bedömning av om sjukdomen förefaller smittsam, och därför om möjligt behöver begränsas, eller om den är spontant uppkommen och kan lämnas utan särskild åtgärd.
För att få in den nödvändiga informationen behöver vi jägarnas hjälp med provtagning, och vi ber er därför påminna dem om nedanstående:

. De djurarter som ska provtas är rådjur, kronhjort och älg
. Provtagningen inriktas på
o självdöda djur,
o sjuka djur
o trafikdödade djur
o normaljagade djur som kasseras vid uppslaktning pga sjukdomstecken
. Endast djur över ett års ålder ska provtas
. Vid avlivning ska djuret skjutas i halsen – inte i huvudet
. Den som sänder in prover kan begära ersättning. Man kan få 450 kr per prov. Mer information om ersättning samt blanketter finns på Jordbruksverkets hemsida.

Hare som skickats in till SVA testades positiv för harpest! Öster om Åsgarn.

Information om harpest HÄR

Klicka HÄR

Årets spillningsinventering visar på en nergång av populationen i GÄSO Den beräknade stammen sett över tre års medelvärden pekar på en vinterstam med 7,4 älgar per 1000 ha.

Garpenberg Resultat Älg 2020

Gå till ”Älgbloggen” Klicka Här

Nu är det högsäsong för skyddsjakt efter vildsvin

Skyddsjakt efter vildsvin är en vanlig åtgärd för att minska vildsvinsskadorna och skydda grödorna. Skyddsjakt sker med stöd av bestämmelser om skyddsjakt, i bilaga 4 till jaktförordningen – som gäller året runt. I den bestämmelsen finns ingen skrivning om att sugga med smågrisar är fredad, men vid all jakt gäller att jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande (se 27 § jaktlagen (1987:259)). Den gäller oavsett syftet med jakten och oavsett om jakten sker under allmän jakt eller med stöd av bilaga 4. Om kultingar är så små att de inte kan klara sig utan suggan, så bör suggan inte fällas.

Missöden sker, även vid jakt. Vi vill bara påminna om att se till att läsa lagstiftningen gällande den jakt du bedriver innan du ger dig ut. Ta dig tid att bedöma situationen och sätt jaktetik högt när du jagar.

LST U-län

Ny nationell förvaltningsplan finns nu på vår Vildsvinssida Klicka Här