![\"\"](\"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/files\/2013\/03\/Brunst.jpg\" "\\"Brunst\\"")
<\/a>\nUtg\u00e5r fr\u00e5n att n\u00e5gon p\u00e5verkan av jakten inte finns om den sker i brunst eller ej, men det \u00e4r inte det som \u00e4r sk\u00e4let till att en senarel\u00e4ggning av jaktstart f\u00f6rekommer. Det faktum att kalvvikten \u00f6kar 20 kg vid jakten f\u00f6r de kalvar som f\u00f6ds av kor som blivit bet\u00e4ckta redan vid f\u00f6rsta brunsttillf\u00e4llet \u00e4r heller inte det prim\u00e4ra. Metoden \u00e4r inte heller m\u00f6jlig att anv\u00e4nda om det inte finns ett tillr\u00e4ckligt antal medelstora och stora tjurar inom populationen.
\nOm tillr\u00e4ckligt med tidigt f\u00f6dda kor och tjurar samt \u00e4ldre tjurar finns n\u00e4r brunsten startar 25-27 september \u00e4r allt OK. Men saknas de f\u00f6ruts\u00e4ttningarna, s\u00e5 korna skall bet\u00e4ckas i andra brunsten 9-11 oktober, infaller det ju ofta just n\u00e4r jakten startar (Andra m\u00e5ndagen i oktober) och stor risk finns d\u00e5 f\u00f6r att det sker en f\u00f6rskjutning, ytterligare en period, d\u00e5 kommer korna bet\u00e4ckas i tredje brunsten, med kalvar som kommer sakna f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att i framtiden bet\u00e4ckas i f\u00f6rsta och andra brunsten. Allts\u00e5 skapas en kedjereaktion med f\u00f6ljd att \u00f6ver l\u00e5nga perioder saknas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en stark \u00e4lgpopulation. Finns sedan inga regler som begr\u00e4nsar avskjutning av st\u00f6rre kapitala tjurar \u00f6ver st\u00f6rre omr\u00e5den blir de genetiska f\u00f6ljderna st\u00f6rre.
\nMetoden f\u00f6r senare jaktstart bygger p\u00e5 att undvika jaktstart den 9-11 oktober\u00a0i andra brunsten tills tillr\u00e4ckligt antal tidigt f\u00f6dda \u00e4lgar finns i omr\u00e5det som d\u00e5 bet\u00e4cks redan i f\u00f6rsta brunsten, men om man aldrig f\u00e5r till l\u00e4mplig \u00e5lder p\u00e5 moderdjuren \u00e4r metoden verksam.
\nAtt brunsten f\u00f6ljer detta schema bygger p\u00e5 flera \u00e5rs observationer av n\u00e4r brunstgropar ses f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5ret. Samt n\u00e4r kapitala tjurar r\u00f6r sig \u00f6ver omr\u00e5det och g\u00f6r korna f\u00f6lje.<\/p>\n
Att skjuta tjurarna innan de fullgjort sin fortplantningsplikt \u00e4r s\u00e5\u00a0l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eligt\u00a0att \u00e4ven den mest inbitne k\u00f6ttj\u00e4garen borde f\u00f6rst\u00e5, vara n\u00e5got ol\u00e4mpligt.<\/p>\n
Hur vet jag d\u00e5 hur l\u00e4get \u00e4r i ”mitt” omr\u00e5de ? Det g\u00f6r man genom att studera kalvvikterna vid oktoberjakten. 45-55 kg f\u00f6dda efter tredje brunsten. 60- 75 kg f\u00f6dda efter andra brunsten 80-110 kg f\u00f6dda efter f\u00f6rsta brunsten.<\/p>\n
Det faktum att inte l\u00e4ngre tillr\u00e4ckligt antal kalvar per ko f\u00f6ds l\u00e4ngre, ( G\u00c4SO 0.52 kalvar\/ko 2012) \u00a0\u00e4r ett \u00e4nnu starkare sk\u00e4l att inte jaga i brunsten. Dock skall man veta att reproduktionen hos \u00e4lg p\u00e5verkas av m\u00e5nga faktorer och brunsten \u00e4r en.<\/p>\n
I SVVO f\u00f6ddes det 2009 1,2 kalvar\/ko<\/p>\n
\u00c5ke Berglund, Stigv\u00e4gens VVO, sammanst\u00e4llning.<\/p>\n
Att jaga \u00e4lg under brunsten och efter ny\u00e5r bryter p\u00e5 ett uppseendev\u00e4ckande s\u00e4tt mot vad som kan anses vara en korrekt jakttid p\u00e5 \u00e4lg. Det skriver \u00e4lgk\u00e4nnaren Rolf Svensson i f\u00f6ljande debattartikel. <\/strong><\/h4>\n\nDen \u00f6vergripande m\u00e5ls\u00e4ttningen f\u00f6r v\u00e5rt nuvarande \u00e4lgjaktssystem \u00e4r \u201datt skapa en \u00e4lgstam av h\u00f6g kvalitet i balans med betesresurserna\u201d. Det framh\u00e5lls att \u00e4lgf\u00f6rvaltningen b\u00f6r pr\u00e4glas av samverkan mellan de akt\u00f6rer som p\u00e5verkar \u00e4lgstammen och baseras p\u00e5 aktuell forskning och lokal kunskap om \u00e4lgstammen.<\/p>\n
Det borde vid f\u00f6rvaltningen av en viltart, i detta fall \u00e4lgen, vara en sj\u00e4lvklarhet att grundbiologiska fakta f\u00f6r arten \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r n\u00e4r och hur arten f\u00e5r jagas.
\nDen nuvarande till\u00e5tna tiden f\u00f6r \u00e4lgjakt bryter enligt min uppfattning, baserad p\u00e5 mina egna erfarenher av studier av \u00e4lgbrunst under mer \u00e4n fyra decennier och publicerade forskningsr\u00f6n, p\u00e5 ett uppseendev\u00e4ckande s\u00e4tt mot vad som kan anses vara en korrekt jakttid f\u00f6r \u00e4lg.
\n\u00c4lgen jagas nu under en alltf\u00f6r l\u00e5ng jaktid d\u00e4r st\u00f6rningar under brunsttid och f\u00f6r \u00e4lgen kraft\u00f6dande vinterjakt inte borde f\u00e5 f\u00f6rekomma.<\/p>\n
Brunsten ska vara \u00f6ver<\/strong>
\nVad betr\u00e4ffar jakten under brunsttid kan f\u00f6ljande noteras. En artikel p\u00e5 ledarsidan i Svensk Jakt, 12\/76, behandlar fr\u00e5gan om jakttiden efter \u00e4lg under brunsttiden.\u00a0 D\u00e4r framg\u00e5r att Naturv\u00e5rdsverket f\u00f6respr\u00e5kar en senarel\u00e4ggning av jakten med tanke p\u00e5 att brunsten ska vara \u00f6ver n\u00e4r jakten b\u00f6rjar.<\/p>\nForskare vid Statens Veterin\u00e4rmedicinska Anstalt, SVA, har under 2000-talet konstaterat att ett stort antal \u00e4lgkor blivit bet\u00e4ckta det dygn de skjutits under f\u00f6rsta \u00e4lgjaktsveckan i oktober, samt att hondjur som brunstat vid denna tidpunkt \u00e4nnu inte blivit bet\u00e4ckta.<\/p>\n
V\u00e4rt att beakta \u00e4r ocks\u00e5 att \u00e4lgens parningsbeteende inte \u00e4r s\u00e5 okomplicerat som n\u00e4r bonden tog sin brunstande ko till traktens tjur och hela aff\u00e4ren var avklarad p\u00e5 ett kick.\u00a0 Zoologen Margaret Altman beskriver \u00e4lgens parningsbeteende: \u201dTjurens uppvaktning av en \u00e4lgko tar i sin helhet 7\u201312 dagar. N\u00e4r paret v\u00e4l funnit varandra \u2013 b\u00e5da lockar och s\u00f6ker, tjuren dock mest energiskt \u2013 f\u00f6ljer f\u00f6rst en inledande period om 1\u20133 dagar, d\u00e5 \u00f6msesidig anpassning sker, icke minst mellan tjur och kalv\u201d.<\/p>\n
Fel tjur skjuts![\"Ett](\"http:\/\/svenskjakt.se\/Global\/Debatt\/Svensson%20Rolf%20sj%c3%a4vpo%2346F688.jpg\" "\\"Ett")
<\/strong>
\nEnligt studier av brunstande \u00e4lgkor varierar tiden d\u00e5 kon l\u00e5tit sig bestigas av tjur till mellan1 och 36 timmar, de flesta inom ett intervall av 15\u201326 timmar.
\nHar \u00e4lgkon m\u00f6jlighet v\u00e4ljer hon den st\u00f6rsta och vitalaste tjuren i markerna. Runt en st\u00f6rre brunsttjur grupperas ofta andra \u00e4lgar av b\u00e4gge k\u00f6nen. Storv\u00e4xta individer gynnas i kampen om honorna och \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n andra p\u00e5 att sprida sina gener.<\/p>\nJakt under brunstens uppvaktningsskede g\u00f6r att vi riskerar att skjuta den tjur som har de b\u00e4sta generna. D\u00e4r den stora tjurens f\u00f6rspel f\u00e5tt kon h\u00f6gbrunstig kan om denne skjuts ges m\u00f6jlighet f\u00f6r en tjur med s\u00e4mre gener att bet\u00e4cka kon.<\/p>\n
Viktigt \u00e4r att det finns \u00e4ldre och brunstaktiva tjurar vilka p\u00e5skyndar kornas brunst. Hur p\u00e5verkas d\u00e5 \u00e4lgarna vid st\u00f6rning under brunsten n\u00e4r \u00e4lghundar tr\u00e4nas fr\u00e5n 21 augusti och jakt bedrivs under brunsttiden? Bet\u00e4ckning efter ombrunst inneb\u00e4r en tre veckor senare f\u00f6dd kalv och omkring 20 kilo l\u00e4gre vikt vid oktoberjakten. Med tidigt bet\u00e4ckta kor f\u00f6ds kalvarna tidigt p\u00e5 v\u00e5ren och kan d\u00e5 f\u00f6r sin utveckling tillgodg\u00f6ra sig det n\u00e4ringsrika fodret under de viktiga vegetationsm\u00e5naderna.<\/p>\n
\u00c4lgar p\u00e5 sparl\u00e5ga<\/strong>
\n\u00c4lgjakt efter ny\u00e5r kan ocks\u00e5 starkt ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Under vinterhalv\u00e5ret g\u00e5r \u00e4lgens foderintag ner till 6\u20138 kilo n\u00e4ringsfattigt kvistbete, vilket \u00e4r mer \u00e4n tre g\u00e5nger mindre \u00e4n under vegetationsperioden.
\n\u00c4lgarna g\u00e5r p\u00e5 sparl\u00e5ga och minskar under vinterperioden i vikt. \u00c4lgarna r\u00f6r sig s\u00e5 lite som m\u00f6jligt och tillbringar en stor del av dygnet i lega.
\n\u00c4lgforskaren Gunnar Markgren ber\u00f6r i sin bok \u00c4lgkalv kalvarnas situation:
\n\u201d\u00d6verhuvudtaget varierar kalvarnas fysiologiska mognadsprocesser ganska mycket i hastighet under det f\u00f6rsta levnads\u00e5ret. Det g\u00e4ller d\u00e5 s\u00e4rskilt den k\u00f6nsliga mognaden.<\/p>\nDet \u00e4r sannolikt levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena under f\u00f6rsta vintern som i h\u00f6g grad best\u00e4mmer huruvida den unga \u00e4lgen n\u00e4sta h\u00f6st ska r\u00e4knas in bland de vuxna djuren, de som kommer att bidra till sl\u00e4ktets fortbest\u00e5nd eller fortfarande st\u00e5r kvar bland de onyttiga ungdomarna.<\/p>\n
En h\u00e5rd vinter med umb\u00e4randen, magert och sv\u00e5rtillg\u00e4ngligt bete, kanske stresskapande h\u00e4ndelser i omv\u00e4rlden, f\u00f6rlust av moder etcetera, tycks ofelbart h\u00e4mma den fysiologiska utvecklingen hos kalven s\u00e5 pass kraftigt att inte ens en f\u00f6ljande h\u00e4rlig sommar med mustigt bete kan \u00e5stadkomma n\u00e5gon spurt mot k\u00f6nsmognad den h\u00f6sten. Det g\u00e4ller troligen b\u00e5de ungtjurar och kvigor, i varje fall de sistn\u00e4mnda.
\nIntressant och lite f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att avmagringen hos kalvarna ofelbart intr\u00e4der \u00e4ven under mycket sn\u00f6fattiga och milda vintrar, d\u00e5 djuren hela tiden har god tillg\u00e5ng p\u00e5 n\u00e4ring av varierande slag och kan utnyttja b\u00e4rriset som komplement till kvistar och barr.<\/p>\n
![\"Rolf](\"http:\/\/svenskjakt.se\/Global\/Debatt\/Svensson%20Rolf.jpg\" "\\"Rolf")
<\/p>\n
Naturligtvis \u00e4r dock n\u00e4ringsv\u00e4rdet i vinterbetet av alla slag betydligt l\u00e4gre \u00e4n i det rika sommarfodret. Tydligt \u00e4r i varje fall att hela kroppsmaskineriet st\u00e4lls p\u00e5 sparl\u00e5ga genom n\u00e5gon sorts inre regulator.
\nDet \u00e4r v\u00e4l fr\u00e5ga om en anpassning till ett nordligt klimat. \u00c4mnesoms\u00e4ttningen sjunker, aktiviteten h\u00e5lls s\u00e5 l\u00e5g som m\u00f6jligt, v\u00e4rmef\u00f6rlusterna \u00e4r obetydliga. Det g\u00e4ller f\u00f6rst och fr\u00e4mst att \u00f6verleva.\u201d<\/p>\n
Oacceptabel st\u00f6rning<\/strong>
\nSt\u00f6rningen p\u00e5 \u00e4lgarna genom konventionell jakt under senvintertid \u00e4r enligt min uppfattning inte acceptabel.
\nOm jakt trots allt m\u00e5ste bedrivas under denna tid, f\u00f6r att tillgodose m\u00f6jligheten att beskatta \u00e4lg som trots tidigare best\u00e5ndsreglerande jakt uppeh\u00e5ller sig i f\u00f6r bete k\u00e4nsliga ungskogar, m\u00e5ste jakttiden begr\u00e4nsas till januari och omfatta endast kalv samt bedrivas utan l\u00f6s hund och med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n det aktuella skade-, betesomr\u00e5det.
\nGasen och bromsen vid reglering av \u00e4lgstammen \u00e4r de produktiva \u00e4lgkorna. I omr\u00e5den med f\u00f6r stor \u00e4lgstam \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att hinna med en populationsreglerande jakt fram till ny\u00e5r. Det \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 viktigt att f\u00f6rnuftiga avskjutningsregler iakttas vid jakten.
\nEtt utbrett system synes nu vara att skjuta rent kon fr\u00e5n kalv innan hondjurskvoten \u00e4r fylld. Detta kan inneb\u00e4ra l\u00e5g reproduktion som en f\u00f6ljd av l\u00e5g medel\u00e5lder hos korna genom okontrollerad hondjursbeskattning.<\/p>\nVad g\u00f6r de ansvariga?<\/strong>
\nJakttiden f\u00f6r \u00e4lg som den nu \u00e4r utformad ger anledning till vissa fr\u00e5gor. Vad har Naturv\u00e5rdsverket \u00e5stadkommit betr\u00e4ffande jakttiden efter \u00e4lg sedan 1976, d\u00e5 man konstaterade att jakttiden inte borde omfatta \u00e4lgens brunsttid? Finns inte den kunskap nu som verket baserade sin st\u00e5ndpunkt p\u00e5 om en senarel\u00e4ggning av jakten \u00e5r 1976.
\nVad s\u00e4ger l\u00e4nsstyrelsernas viltv\u00e5rdsdelegationer om jakttiden p\u00e5 \u00e4lg?
\nHar alla fallit f\u00f6r huvudsakligen storskogsbrukets st\u00e5ndskall mot \u00e4lgen som ett skadedjur. Ett skogsbruk som i praktisk handling inte utnyttjar m\u00f6jligheterna att producera foder.
\nSka vi kunna forts\u00e4tta att med gott samvete framh\u00e5lla att v\u00e5ra jakttider \u00e4r biologiskt r\u00e4tt anpassade, och uppfylla m\u00e5ls\u00e4ttningen att h\u00e5lla en \u00e4lgstam av god kvalitet m\u00e5ste vi f\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4ndra jakttiderna.<\/p>\nRolf Svensson<\/strong><\/em>
\nBottnaryd<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div>\n
Den \u00f6vergripande m\u00e5ls\u00e4ttningen f\u00f6r v\u00e5rt nuvarande \u00e4lgjaktssystem \u00e4r \u201datt skapa en \u00e4lgstam av h\u00f6g kvalitet i balans med betesresurserna\u201d. Det framh\u00e5lls att \u00e4lgf\u00f6rvaltningen b\u00f6r pr\u00e4glas av samverkan mellan de akt\u00f6rer som p\u00e5verkar \u00e4lgstammen och baseras p\u00e5 aktuell forskning och lokal kunskap om \u00e4lgstammen.<\/p>\n
Det borde vid f\u00f6rvaltningen av en viltart, i detta fall \u00e4lgen, vara en sj\u00e4lvklarhet att grundbiologiska fakta f\u00f6r arten \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r n\u00e4r och hur arten f\u00e5r jagas.
\nDen nuvarande till\u00e5tna tiden f\u00f6r \u00e4lgjakt bryter enligt min uppfattning, baserad p\u00e5 mina egna erfarenher av studier av \u00e4lgbrunst under mer \u00e4n fyra decennier och publicerade forskningsr\u00f6n, p\u00e5 ett uppseendev\u00e4ckande s\u00e4tt mot vad som kan anses vara en korrekt jakttid f\u00f6r \u00e4lg.
\n\u00c4lgen jagas nu under en alltf\u00f6r l\u00e5ng jaktid d\u00e4r st\u00f6rningar under brunsttid och f\u00f6r \u00e4lgen kraft\u00f6dande vinterjakt inte borde f\u00e5 f\u00f6rekomma.<\/p>\n
Brunsten ska vara \u00f6ver<\/strong> Forskare vid Statens Veterin\u00e4rmedicinska Anstalt, SVA, har under 2000-talet konstaterat att ett stort antal \u00e4lgkor blivit bet\u00e4ckta det dygn de skjutits under f\u00f6rsta \u00e4lgjaktsveckan i oktober, samt att hondjur som brunstat vid denna tidpunkt \u00e4nnu inte blivit bet\u00e4ckta.<\/p>\n V\u00e4rt att beakta \u00e4r ocks\u00e5 att \u00e4lgens parningsbeteende inte \u00e4r s\u00e5 okomplicerat som n\u00e4r bonden tog sin brunstande ko till traktens tjur och hela aff\u00e4ren var avklarad p\u00e5 ett kick.\u00a0 Zoologen Margaret Altman beskriver \u00e4lgens parningsbeteende: \u201dTjurens uppvaktning av en \u00e4lgko tar i sin helhet 7\u201312 dagar. N\u00e4r paret v\u00e4l funnit varandra \u2013 b\u00e5da lockar och s\u00f6ker, tjuren dock mest energiskt \u2013 f\u00f6ljer f\u00f6rst en inledande period om 1\u20133 dagar, d\u00e5 \u00f6msesidig anpassning sker, icke minst mellan tjur och kalv\u201d.<\/p>\n Fel tjur skjuts Jakt under brunstens uppvaktningsskede g\u00f6r att vi riskerar att skjuta den tjur som har de b\u00e4sta generna. D\u00e4r den stora tjurens f\u00f6rspel f\u00e5tt kon h\u00f6gbrunstig kan om denne skjuts ges m\u00f6jlighet f\u00f6r en tjur med s\u00e4mre gener att bet\u00e4cka kon.<\/p>\n Viktigt \u00e4r att det finns \u00e4ldre och brunstaktiva tjurar vilka p\u00e5skyndar kornas brunst. Hur p\u00e5verkas d\u00e5 \u00e4lgarna vid st\u00f6rning under brunsten n\u00e4r \u00e4lghundar tr\u00e4nas fr\u00e5n 21 augusti och jakt bedrivs under brunsttiden? Bet\u00e4ckning efter ombrunst inneb\u00e4r en tre veckor senare f\u00f6dd kalv och omkring 20 kilo l\u00e4gre vikt vid oktoberjakten. Med tidigt bet\u00e4ckta kor f\u00f6ds kalvarna tidigt p\u00e5 v\u00e5ren och kan d\u00e5 f\u00f6r sin utveckling tillgodg\u00f6ra sig det n\u00e4ringsrika fodret under de viktiga vegetationsm\u00e5naderna.<\/p>\n \u00c4lgar p\u00e5 sparl\u00e5ga<\/strong> Det \u00e4r sannolikt levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena under f\u00f6rsta vintern som i h\u00f6g grad best\u00e4mmer huruvida den unga \u00e4lgen n\u00e4sta h\u00f6st ska r\u00e4knas in bland de vuxna djuren, de som kommer att bidra till sl\u00e4ktets fortbest\u00e5nd eller fortfarande st\u00e5r kvar bland de onyttiga ungdomarna.<\/p>\n En h\u00e5rd vinter med umb\u00e4randen, magert och sv\u00e5rtillg\u00e4ngligt bete, kanske stresskapande h\u00e4ndelser i omv\u00e4rlden, f\u00f6rlust av moder etcetera, tycks ofelbart h\u00e4mma den fysiologiska utvecklingen hos kalven s\u00e5 pass kraftigt att inte ens en f\u00f6ljande h\u00e4rlig sommar med mustigt bete kan \u00e5stadkomma n\u00e5gon spurt mot k\u00f6nsmognad den h\u00f6sten. Det g\u00e4ller troligen b\u00e5de ungtjurar och kvigor, i varje fall de sistn\u00e4mnda. Naturligtvis \u00e4r dock n\u00e4ringsv\u00e4rdet i vinterbetet av alla slag betydligt l\u00e4gre \u00e4n i det rika sommarfodret. Tydligt \u00e4r i varje fall att hela kroppsmaskineriet st\u00e4lls p\u00e5 sparl\u00e5ga genom n\u00e5gon sorts inre regulator. Oacceptabel st\u00f6rning<\/strong> Vad g\u00f6r de ansvariga?<\/strong> Rolf Svensson<\/strong><\/em>
\nVad betr\u00e4ffar jakten under brunsttid kan f\u00f6ljande noteras. En artikel p\u00e5 ledarsidan i Svensk Jakt, 12\/76, behandlar fr\u00e5gan om jakttiden efter \u00e4lg under brunsttiden.\u00a0 D\u00e4r framg\u00e5r att Naturv\u00e5rdsverket f\u00f6respr\u00e5kar en senarel\u00e4ggning av jakten med tanke p\u00e5 att brunsten ska vara \u00f6ver n\u00e4r jakten b\u00f6rjar.<\/p>\n<\/strong>
\nEnligt studier av brunstande \u00e4lgkor varierar tiden d\u00e5 kon l\u00e5tit sig bestigas av tjur till mellan1 och 36 timmar, de flesta inom ett intervall av 15\u201326 timmar.
\nHar \u00e4lgkon m\u00f6jlighet v\u00e4ljer hon den st\u00f6rsta och vitalaste tjuren i markerna. Runt en st\u00f6rre brunsttjur grupperas ofta andra \u00e4lgar av b\u00e4gge k\u00f6nen. Storv\u00e4xta individer gynnas i kampen om honorna och \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n andra p\u00e5 att sprida sina gener.<\/p>\n
\n\u00c4lgjakt efter ny\u00e5r kan ocks\u00e5 starkt ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Under vinterhalv\u00e5ret g\u00e5r \u00e4lgens foderintag ner till 6\u20138 kilo n\u00e4ringsfattigt kvistbete, vilket \u00e4r mer \u00e4n tre g\u00e5nger mindre \u00e4n under vegetationsperioden.
\n\u00c4lgarna g\u00e5r p\u00e5 sparl\u00e5ga och minskar under vinterperioden i vikt. \u00c4lgarna r\u00f6r sig s\u00e5 lite som m\u00f6jligt och tillbringar en stor del av dygnet i lega.
\n\u00c4lgforskaren Gunnar Markgren ber\u00f6r i sin bok \u00c4lgkalv kalvarnas situation:
\n\u201d\u00d6verhuvudtaget varierar kalvarnas fysiologiska mognadsprocesser ganska mycket i hastighet under det f\u00f6rsta levnads\u00e5ret. Det g\u00e4ller d\u00e5 s\u00e4rskilt den k\u00f6nsliga mognaden.<\/p>\n
\nIntressant och lite f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att avmagringen hos kalvarna ofelbart intr\u00e4der \u00e4ven under mycket sn\u00f6fattiga och milda vintrar, d\u00e5 djuren hela tiden har god tillg\u00e5ng p\u00e5 n\u00e4ring av varierande slag och kan utnyttja b\u00e4rriset som komplement till kvistar och barr.<\/p>\n<\/p>\n
\nDet \u00e4r v\u00e4l fr\u00e5ga om en anpassning till ett nordligt klimat. \u00c4mnesoms\u00e4ttningen sjunker, aktiviteten h\u00e5lls s\u00e5 l\u00e5g som m\u00f6jligt, v\u00e4rmef\u00f6rlusterna \u00e4r obetydliga. Det g\u00e4ller f\u00f6rst och fr\u00e4mst att \u00f6verleva.\u201d<\/p>\n
\nSt\u00f6rningen p\u00e5 \u00e4lgarna genom konventionell jakt under senvintertid \u00e4r enligt min uppfattning inte acceptabel.
\nOm jakt trots allt m\u00e5ste bedrivas under denna tid, f\u00f6r att tillgodose m\u00f6jligheten att beskatta \u00e4lg som trots tidigare best\u00e5ndsreglerande jakt uppeh\u00e5ller sig i f\u00f6r bete k\u00e4nsliga ungskogar, m\u00e5ste jakttiden begr\u00e4nsas till januari och omfatta endast kalv samt bedrivas utan l\u00f6s hund och med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n det aktuella skade-, betesomr\u00e5det.
\nGasen och bromsen vid reglering av \u00e4lgstammen \u00e4r de produktiva \u00e4lgkorna. I omr\u00e5den med f\u00f6r stor \u00e4lgstam \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att hinna med en populationsreglerande jakt fram till ny\u00e5r. Det \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 viktigt att f\u00f6rnuftiga avskjutningsregler iakttas vid jakten.
\nEtt utbrett system synes nu vara att skjuta rent kon fr\u00e5n kalv innan hondjurskvoten \u00e4r fylld. Detta kan inneb\u00e4ra l\u00e5g reproduktion som en f\u00f6ljd av l\u00e5g medel\u00e5lder hos korna genom okontrollerad hondjursbeskattning.<\/p>\n
\nJakttiden f\u00f6r \u00e4lg som den nu \u00e4r utformad ger anledning till vissa fr\u00e5gor. Vad har Naturv\u00e5rdsverket \u00e5stadkommit betr\u00e4ffande jakttiden efter \u00e4lg sedan 1976, d\u00e5 man konstaterade att jakttiden inte borde omfatta \u00e4lgens brunsttid? Finns inte den kunskap nu som verket baserade sin st\u00e5ndpunkt p\u00e5 om en senarel\u00e4ggning av jakten \u00e5r 1976.
\nVad s\u00e4ger l\u00e4nsstyrelsernas viltv\u00e5rdsdelegationer om jakttiden p\u00e5 \u00e4lg?
\nHar alla fallit f\u00f6r huvudsakligen storskogsbrukets st\u00e5ndskall mot \u00e4lgen som ett skadedjur. Ett skogsbruk som i praktisk handling inte utnyttjar m\u00f6jligheterna att producera foder.
\nSka vi kunna forts\u00e4tta att med gott samvete framh\u00e5lla att v\u00e5ra jakttider \u00e4r biologiskt r\u00e4tt anpassade, och uppfylla m\u00e5ls\u00e4ttningen att h\u00e5lla en \u00e4lgstam av god kvalitet m\u00e5ste vi f\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4ndra jakttiderna.<\/p>\n
\nBottnaryd<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div>\n