FJVK hj\u00e4lper er best\u00e4mma \u00e5lder, k\u00e4ke eller tand l\u00e4ggs i plastp\u00e5se, jaktlag, rapport\u00f6r namn, rapport\u00f6r tel, bifogas. l\u00e4ggs i S O Karlssons brevl\u00e5da i \u00d6stanbyn m\u00e4rkt med ”svart \u00c4lg” norr om Dal\u00e4lven. S\u00f6der Dal\u00e4lven kontakta Ingrid Flygare i Rotfallet.<\/p>\n
Kalven<\/span><\/strong> (upp till 1 \u00e5r)<\/span><\/p>\n <\/p>\n Fjoling (Fjol\u00e5ring)<\/span><\/strong> (fr\u00e5n 1 \u00e5r till 2 \u00e5r)\u00a0<\/span><\/p>\n <\/p>\n Juli – September kommer 6:e kindtanden (tredje och sista permanenta) i vardera k\u00e4khalva. Samtidigt byts dom tre f\u00f6rsta kindt\u00e4nderna (mj\u00f6lkt\u00e4nder) i vardera k\u00e4khalva ut mot tre permanenta kindt\u00e4nder. Dessa nya \u00e4r helt vita i j\u00e4mf\u00f6relse med dom tre bakre. Ibland sitter dom tre mj\u00f6lkt\u00e4nderna kvar som \u201dsk\u00e5llor\u201d ovanp\u00e5 dom nya permanenta. Den tredje kindtanden framifr\u00e5n r\u00e4knat \u00e4r tredelad som mj\u00f6lktand och tv\u00e5delad som permanent tand. Detta \u00e4r bra att k\u00e4nna till f\u00f6r att inte f\u00f6rv\u00e4xla dessa n\u00f6tta mj\u00f6lkt\u00e4nder med en gammal \u00e4lgs t\u00e4nder. Samtidigt byts samtliga fram- och h\u00f6rnt\u00e4nder (mj\u00f6lkt\u00e4nder) i underk\u00e4ken ut mot permanenta t\u00e4nder. Under jakten i september\u00a0 har en fjoling ofta borta n\u00e5gon fram- eller h\u00f6rntand som inte hunnit v\u00e4xa fram ordentligt, eller ocks\u00e5 sitter n\u00e5gon av t\u00e4nderna l\u00f6st. En fjoling har alltid ih\u00e5lig permanent h\u00f6rntand (koka ur tanden). En t\u00e4ndsticka kan f\u00f6ras in i tanden till h\u00e4lften. En tv\u00e5\u00e5ring har n\u00e4stan t\u00e4t tand. T\u00e4ndstickan g\u00e5r in ca 1 mm. Ett bra s\u00e4tt att skilja \u201dtung\u201d fjoling fr\u00e5n tv\u00e5-\u00e5ring. Augusti – November har fjolingen full tandupps\u00e4ttning med permanenta t\u00e4nder. En vuxen \u00e4lg har totalt 3 framt\u00e4nder, 1 h\u00f6rntand samt 6 kindt\u00e4nder i vardera undre k\u00e4khalva. \u00d6verk\u00e4ken saknar fram- och h\u00f6rnt\u00e4nder men har 6 kindt\u00e4nder i vardera k\u00e4khalva.<\/p>\n <\/p>\n \u00c4ldre \u00e4n fjoling <\/span><\/strong>(\u00f6ver 2 \u00e5r)<\/span><\/strong><\/strong><\/strong><\/p>\n <\/p>\n Fr\u00e5n tv\u00e5 \u00e5r och upp\u00e5t best\u00e4mmer man \u00e5ldern utifr\u00e5n \u201d\u00e5rsringar\u201d som bildas i t\u00e4ndernas rotparti (cementskiktet). Man v\u00e4ljer k\u00e4kens \u00e4ldsta tand som \u00e4r kindtand nummer 4 (f\u00f6rsta permanenta) framifr\u00e5n r\u00e4knat. S\u00e5ga med b\u00e5gfil (metalls\u00e5g) uppifr\u00e5n genom b\u00e5de tand och k\u00e4kben. Snittet l\u00e4ggs mellan de b\u00e5da \u00e5sarna som 4:e kindtanden har p\u00e5 tuggytan. S\u00e5ga lite snett ner\u00e5t f\u00f6r att komma mellan tandens b\u00e5da r\u00f6tter. I viken mellan r\u00f6tterna finns cementskiktet. Snittytan filas med en plattfil. Lupp med 10 ggr f\u00f6rstoring beh\u00f6vs f\u00f6r att se \u201d\u00e5rsringarna\u201d. \u00c4ldre \u00e4lgar har brett cementskikt och syns mycket bra, medan 2-3 \u00e5ringen har smalt cementskikt och syns mycket s\u00e4mre. Men ge inte upp! Om man b\u00f6rjar uppifr\u00e5n ses en kraftigt markerad gr\u00e4nslinje mellan tandben och cement. Det \u00e4r ingen \u00e5rszon, men kan r\u00e4knas som en s\u00e5dan ist\u00e4llet f\u00f6r den f\u00f6rsta egentliga zonen, som \u00e4r sv\u00e5r att urskilja. Antalet m\u00f6rka linjer \u00e4r \u00e4lgens \u00e5lder. Ofta ses zonerna b\u00e4st ut motspetsarna av den \u201dhalvm\u00e5ne\u201d som cementet bildar. Dribbla inte med halva \u00e5r p\u00e5 en \u00e4lg!<\/strong><\/p>\n\n
<\/h2>\n