{"id":2230,"date":"2013-04-05T14:47:14","date_gmt":"2013-04-05T12:47:14","guid":{"rendered":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/?page_id=2230"},"modified":"2018-03-03T08:52:38","modified_gmt":"2018-03-03T07:52:38","slug":"markagarfragor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/medlemsfragor\/markagarfragor\/","title":{"rendered":"Mark\u00e4garfr\u00e5gor"},"content":{"rendered":"

Skogs fakta<\/span><\/a> L R F<\/span><\/a> Skogsstyrelsen<\/span><\/a> Skogssverige<\/span><\/a> Skogsaktuellt<\/span><\/a> Jordbruksaktuellt<\/span><\/a>\u00a0Skogens st\u00f6rsta skadeg\u00f6rare<\/span><\/a>\u00a0Samverkan i skogen<\/span><\/a> \u00a0Nya f\u00f6rslag fr\u00e5n SLU<\/span><\/a><\/p>\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n

Statligt st\u00f6d f\u00f6r viktig viltv\u00e5rd\u00a0 [2018-03-03]<\/h1>\n

Bryn och kantzoner \u00e4r mycket v\u00e4rdefulla milj\u00f6er f\u00f6r insekter, f\u00e5glar och inte minst vilt. Genom att hos Skogsstyrelsen ans\u00f6ka om statligt st\u00f6d kan en mark\u00e4gare f\u00e5 ers\u00e4ttning med 70 procent av kostnaden f\u00f6r anl\u00e4ggandet av ett skogsbryn.<\/strong><\/p>\n

\n

Nok\u00e5s, natur- och kulturmilj\u00f6v\u00e5rds\u00e5tg\u00e4rder i skogen, kan betalas ut f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder av skilda slag. Det kan vara att \u00e5terskapa v\u00e5tmarker, att restaurera \u00e4ldre transportleder eller kulturmilj\u00f6er och att bidra till kostnaden f\u00f6r att plantera l\u00f6v p\u00e5 igenlagd \u00e5kermark.<\/p>\n

Och s\u00e5 till att skapa bryn och kantzoner. N\u00e5got som tillkommit som en st\u00f6dber\u00e4ttigad \u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n

M\u00f6jligheter finns<\/h2>\n

Kristoffer Almqvist, som arbetar med statliga st\u00f6d p\u00e5 Skogsstyrelsen i distriktet f\u00f6r S\u00f6rmland-\u00d6rebro, s\u00e4ger till Svensk Jakt att det inte \u00e4r m\u00e5nga som k\u00e4nner till m\u00f6jligheterna att f\u00e5 st\u00f6d f\u00f6r att anl\u00e4gga brynmilj\u00f6er.<\/p>\n

\u2013 Min erfarenhet \u00e4r att v\u00e4ldigt f\u00e5 k\u00e4nner till detta. F\u00f6r viltv\u00e5rdsintresserade mark\u00e4gare finns h\u00e4r en m\u00f6jlighet att b\u00e5de skapa milj\u00f6er f\u00f6r viltet och \u00f6ka den biologiska m\u00e5ngfalden. Genom Nok\u00e5s kan mark\u00e4garen f\u00e5 s\u00e5 mycket som 70 procent av kostnaderna f\u00f6r plantor av tr\u00e4d och buskar och f\u00f6r sj\u00e4lva planteringsjobbet, s\u00e4ger Kristoffer Almqvist.<\/p>\n

G\u00e5ngen f\u00f6r den intresserade \u00e4r enkel. Ta kontakt med Skogsstyrelsen f\u00f6r bes\u00f6k och r\u00e5dgivning. Skicka in en beskrivning av vad som ska g\u00f6ras, och ans\u00f6k om bidrag.<\/p>\n

\u2013 Efter beslutet genomf\u00f6rs \u00e5tg\u00e4rderna och n\u00e4r redovisning av kostnader f\u00f6r plantor och arbete gjorts betalas st\u00f6det ut, s\u00e4ger Kristoffer Almqvist.<\/p>\n

Stor betydelse<\/h2>\n

Han menar att det \u00e4r en m\u00f6jlighet som skulle kunna utnyttjas mycket b\u00e4ttre.<\/p>\n

\u2013\u00a0Jag \u00e4r sj\u00e4lv en viltv\u00e5rdsintresserad j\u00e4gare som vet vilken betydelse kantzonerna har f\u00f6r viltet, b\u00e5de vad g\u00e4ller foder och skydd, s\u00e4ger Kristoffer Almqvist.<\/p>\n

Ut\u00f6ver de m\u00f6jligheter som Nok\u00e5s ger f\u00f6r anl\u00e4ggande av bryn finns ytterligare EU-st\u00f6d, Skogens Milj\u00f6v\u00e4rden, d\u00e4r bidrag kan utg\u00e5 till mark\u00e4gare som hugger fram en kantmilj\u00f6.<\/p>\n

F\u00f6r mark\u00e4gare och j\u00e4gare som vill veta mer om vilka m\u00f6jligheterna \u00e4r att f\u00e5 st\u00f6d f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder som gynnar vilt och milj\u00f6 finns mer information p\u00e5 Skogsstyrelsens hemsida<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Milj\u00f6h\u00e4nsyn i skogsbruk fungerar<\/h1>\n
\n
Att l\u00e4mna en del tr\u00e4d vid avverkning \u00f6kar m\u00f6jligheterna f\u00f6r vissa k\u00e4nsliga arter att \u00f6verleva j\u00e4mf\u00f6rt med traditionell kalhuggning. Det visar forskare vid SLU i den f\u00f6rsta studien d\u00e4r r\u00f6dlistade arter f\u00f6ljts f\u00f6re och efter avverkning.<\/strong><\/div>\n<\/div>\n
\n
\n

Vid en inventering av skogar i H\u00e4lsingland som gjordes f\u00f6r drygt tio \u00e5r sedan hittade forskarna en hel del r\u00f6dlistade mossor och lavar. N\u00e4r samma omr\u00e5den \u00e5terinventerades n\u00e5gra \u00e5r efter att de hade avverkats, fanns en hel del av de r\u00f6dlistade arterna kvar p\u00e5 enskilda tr\u00e4d och i tr\u00e4ddungar som l\u00e4mnats. D\u00e4remot hade de n\u00e4stan helt f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n de kala, \u00f6ppna ytorna, det vill s\u00e4ga s\u00e5 som det ser ut efter en traditionell kalhuggning.<\/p>\n

Lagkrav<\/strong><\/p>\n

I dag \u00e4r det ett lagkrav att skogs\u00e4gare ska ta h\u00e4nsyn till den biologiska m\u00e5ngfalden genom att l\u00e4mna en del tr\u00e4d vid varje slutavverkning. Denna typ av milj\u00f6h\u00e4nsyn \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som de certifierade skogs\u00e4garna m\u00e5ste l\u00e4gga stor vikt vid. Mer \u00e4n 70 procent av alla skogs\u00e4gare i Sverige \u00e4r anslutna till n\u00e5got av de tv\u00e5 certifieringssystem som finns.
\n\u2013\u00a0V\u00e5r studie \u00e4r den f\u00f6rsta som i detalj f\u00f6ljer r\u00f6dlistade arter fr\u00e5n tiden f\u00f6re avverkning och in i hyggesfasen. Den ger ett kvitto p\u00e5 att milj\u00f6h\u00e4nsynen \u00e4r bra f\u00f6r i alla fall vissa k\u00e4nsliga arter j\u00e4mf\u00f6rt med hur man gjorde tidigare. Att l\u00e4mna tr\u00e4d vid avverkningen g\u00f6r allts\u00e5 nytta eftersom arterna har mycket st\u00f6rre chanser att \u00f6verleva, s\u00e4ger J\u00f6rgen Rudolphi, forskare vid institutionen f\u00f6r ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.<\/p>\n

St\u00f6rre omr\u00e5den<\/strong><\/p>\n

Men det finns arter som kr\u00e4ver mycket st\u00f6rre skyddade skogsomr\u00e5den f\u00f6r att kunna \u00f6verleva. Milj\u00f6h\u00e4nsynen inom skogsbruket m\u00e5ste d\u00e4rmed kompletteras med reservat. Dessutom har vissa av de unders\u00f6kta skogarna troligtvis aldrig utsatts f\u00f6r kraftiga huggningsingrepp tidigare. D\u00e5 hade de antagligen inte haft samma m\u00e5ngfald av r\u00f6dlistade mossor och lavar. Bolaget som \u00e4ger skogen tog ocks\u00e5 st\u00f6rre h\u00e4nsyn vid avverkningen \u00e4n vad som kr\u00e4vs enligt Skogsv\u00e5rdslagen.
\n\u2013 Det finns en del fr\u00e5gor kvar att besvara om hur h\u00e4nsynen ska utformas f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4sta effekt. Till exempel hur stora dungarna m\u00e5ste vara och hur ska de placeras. Det \u00e4r heller inte klart vad som h\u00e4nder p\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre sikt i dessa skogar, s\u00e4ger J\u00f6rgen Rudolphi.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n