{"id":3257,"date":"2013-05-27T22:58:15","date_gmt":"2013-05-27T20:58:15","guid":{"rendered":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/?page_id=3257"},"modified":"2013-07-21T23:42:53","modified_gmt":"2013-07-21T21:42:53","slug":"karl-hedin-och-fors-ab","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/sigvagens-viltvardsomrade\/inloggningssida-for-svvo\/karl-hedin-och-fors-ab\/","title":{"rendered":"Karl Hedin och Fors AB"},"content":{"rendered":"

Noteringar av Leif \u00d6ster 09-02-07\u00a0<\/strong><\/p>\n

Dagens framg\u00e5ngsrika s\u00e5g- och skogs\u00e4gare Karl Hedin hade en farfar med samma namn; Karl Hedin fr\u00e5n Nerg\u00e5rden utanf\u00f6r Fagersta, som b\u00f6rjat sin verksamhet f\u00f6r snart 100 \u00e5r sedan. Denne \u00e4ldre Karl Hedin kom med tiden att \u00e4ga skog och 10 s\u00e5gverk i 4 l\u00e4n. Han \u00e4gde ocks\u00e5 fr\u00e5n \u00e5r 1940 AB Fors bruk i Folk\u00e4rna socken och var engagerad i denna bygd i 34 \u00e5r. Vid tiden f\u00f6r Hedins k\u00f6p bestod AB Fors bruk, av en nerlagd industri, med r\u00f6tter i en gammal masugn som hade f\u00e5tt en sulfitfabrik 1895. J\u00e4rnbruket och massabruket hade drivits parallellt i 30 \u00e5r, innan f\u00f6rst j\u00e4rnbruksdelen avvecklades och sedan massbruket st\u00e4ngdes 1940. Bolagets st\u00f6rre tillg\u00e5ngar vid Hedins k\u00f6p var 850 ha skog och mark, samt en etablerad virkesf\u00e5ngst i s\u00f6dra Dalarna och V\u00e4stmanland. Men Hedin kom att \u00f6ppna sulfitfabriken igen och \u00e4n idag finns h\u00e4r en l\u00f6nsam skogsindustri.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Bakgrund\u00a0<\/strong>Bergslagens kanske tusen sm\u00e5 hyttor kom med tiden att ers\u00e4ttas av allt st\u00f6rre j\u00e4rnbruk, varav n\u00e5gra finns kvar \u00e4n idag; Avesta, Sandviken, Hofors, Domnarvet och L\u00e5ngshyttan b\u00f6rjade alla p\u00e5 detta s\u00e4tt. De stora j\u00e4rnbruken hade alltsedan 1600-talet f\u00f6rs\u00f6kt k\u00f6pa upp kringliggande hemman och andelar i bergsm\u00e4nnens hyttor och smedjor. N\u00e4r Garpenbergs bruk gick i konkurs 1910 har man genom \u00e5ren k\u00f6pt upp 94 olika hemman och bland annat \u00e4ven alla andelar i b\u00e5de \u00c5sgarns och Fors hyttelag. J\u00e4rnbruken gjorde dessa k\u00f6p av flera olika sk\u00e4l;<\/p>\n

Bondg\u00e5rdar k\u00f6pte man f\u00f6r att komma \u00e5t b\u00e5de mat och kolproduktion som beh\u00f6vdes till bruken. S\u00e4ljarna fick ofta bo kvar som ”Landbor” dvs som arbetskraft till bruken.<\/p>\n

Bergsm\u00e4nnens andelar i hyttelag gav b\u00e5de insyn och m\u00f6jlighet att p\u00e5 sikt l\u00e4gga ner sm\u00e5hyttorna och styra malm, kol och arbetskraft till sina st\u00f6rre masugnar och hammarsmedjor.<\/p>\n

Under l\u00e5nga perioder var detta f\u00f6rbjudet men d\u00e5 gick ofta patron sj\u00e4lv in och k\u00f6pte andelarna privat. Att k\u00f6pa upp ett hyttelag var ofta en l\u00e5ng process. N\u00e4r det g\u00e4ller \u00c5sgarns hyttelag k\u00f6pte Garpenbergs bruk upp ungef\u00e4r h\u00e4lften av andelarna 1825 och sambrukade sedan hyttan med V\u00e4stansj\u00f6 och V\u00e4stanbergs bergsm\u00e4n fram till 1874 d\u00e5 verksamheten lades ner och man fick k\u00f6pa ut deras andelar.\u00a0J\u00e4rnv\u00e4gens roll f\u00f6r Fors samh\u00e4lle<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller brukets uppk\u00f6p av Fors hyttandelar, var motivet delvis ett annat \u2013 Garpenbergs bruk b\u00f6rjade ana att norra stambanan skulle dras via Fors-Horndal och inte via<\/p>\n

Garpenberg – Dormsj\u00f6 som brukspatronerna i Garpenberg \u00f6nskade. \u00c5ren ( 1853-1868) innan riksdagsbeslutet om j\u00e4rnv\u00e4gen 1870 k\u00f6per bruket upp alla andelar i Fors hytta. 1875 invigde Oskar II j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6rbi Fors. Detta f\u00f6r med sig att Garpenbergs bruk nu l\u00e4gger allt fokus p\u00e5 Fors och beslutar sig avveckla sin masugn i Dormsj\u00f6. Brattfors som ligger mitt emellan Fors och Garpenberg blir f\u00f6r\u00e4dlingsort med valsverk och en \u00e5r 1882 fr\u00e5n Fors, flyttad hammarsmedja<\/p>\n

1891 byggs en \u00e5ngs\u00e5g vid S\u00e4vviken och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 ett tegelbruk. S\u00e5gen st\u00e4ngs 1909 och tegelbruket redan 1898. Hotell och butiker \u00f6ppnar i Fors<\/p>\n

Masugnen som var nyuppf\u00f6rd efter en brand 1860 byggdes ut 1882. Malmen togs huvudsakligen fr\u00e5n Garpenbergs gruvor \u00f6ver isen p\u00e5 sj\u00f6n \u00c5sgarn. Med tiden byggde man dock en \u00e5ngb\u00e5tsled f\u00f6r pr\u00e5mtransporter p\u00e5 sj\u00f6arna. 1905 byggs j\u00e4rnv\u00e4g till Garpenberg<\/p>\n

1885 b\u00f6rjar bruket \u00e4ven k\u00f6pa hemman som blev till salu i Fors. Man bygger ocks\u00e5 ett s\u00e5gverk och 1895 byggs ocks\u00e5 en sulfitfabrik i Fors.<\/p>\n

Ett martinverk f\u00f6r sm\u00e4ltning av j\u00e4rnskrot \u00e4r i drift 1896-1910. Nya kolugnar kommer 1903 och ett destillationsverk f\u00f6r produktion av terpentin, tr\u00e4sprit, beck mm byggs. Nu kommer ocks\u00e5 de f\u00f6rsta reningsverken.<\/p>\n

1904 investerar \u00e4garna i en ny massakokare och el elektrisk kraftstation.<\/p>\n

1905 byggs en av landets st\u00f6rsta masugnar bredvid den gamla. Masugnsgasen anv\u00e4nds som br\u00e4nsle i kolugnar och sulfitfabriken. \u00c4ven ett kokillgjuteri f\u00f6r tackj\u00e4rnsgjutning byggs<\/p>\n

Bost\u00e4der flyttas fr\u00e5n Garpenberg till Fors och bondbyn Fors blir ett bruks- och j\u00e4rnv\u00e4gssamh\u00e4lle.\u00a0Garpenbergs bruks tre konkurser\u00a0<\/strong>Parallellt med denna utveckling g\u00e5r moderbolaget, dvs Garpenbergs bruk, tre g\u00e5nger i konkurs med alla m\u00f6jliga f\u00f6rvecklingar \u00e5ren; 1860, 1880 och 1910. Det blir nya \u00e4gare varje g\u00e5ng, men fokuset p\u00e5 Fors forts\u00e4tter alltid\u00a0AB Fors bruk skapas\u00a0<\/strong>Den mest omv\u00e4lvande konkursen \u00e4r 1910 \u00e5rs sammanbrott. Garpenbergs bruk hade betalat hissnade 1 miljon kronor f\u00f6r Tyttbo str\u00f6mmar och gjort en misslyckad spekulation i Ramn\u00e4s bruk. Nu delas Garpenbergs tillg\u00e5ngar upp en g\u00e5ng f\u00f6r alltid; skogarna k\u00f6ps av Dom\u00e4nverket f\u00f6r 1,5 miljoner kronor, gruvorna hamnar till slut i Bolidens \u00e4gor och drivs fortfarande framg\u00e5ngsrikt. Verksamheten i Fors med masugn och sulfitfabrik l\u00e4ggs av \u00e4garen Kopparbergs enskilda bank i ett hel\u00e4gt dotterbolag med namnetAB Fors bruk<\/em><\/strong>. Fagersta bruk arrenderar j\u00e4rnverksdelen av bruket fram till 1925 men under olika \u00e4gare;<\/p>\n

1915 k\u00f6per en grupp privata investerare AB Fors bruk, men s\u00e4ljer redan 1916 till Barkman & Co. 1917 k\u00f6per Nordiska bankinstitutet bruket som s\u00e4ljer samma \u00e5r till Klosters AB.<\/p>\n

Efter Klosters AB:s konkurs 1923 tar G\u00f6teborgs bank \u00f6ver \u00e4gandet av AB Fors bruk\u00a0H\u00e4r finns en \u00f6ppen fr\u00e5ga; \u00c4gde G\u00f6teborgs bank AB Fors bruk i 17 \u00e5r (1923-40?) eller fanns det andra \u00e4gare till bolaget?\u00a0<\/em>Vi vet att Fors bruk nu k\u00f6per \u00d6stra och V\u00e4stra Sm\u00e4ltmossgruvorna i Garpenberg f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till egen malm. Nytt syrhus med 25 meter h\u00f6gt syratorn byggs till sulfit fabriken ocks\u00e5 f\u00e5r nytt renseri och pannhus 1925. Hyttan f\u00e5r ett nytt sintringsverk 1920. Fokus flyttas nu allt mer till pappersmassa. Hyttan st\u00e4ngs 1925 och spr\u00e4ngs och rivs 1935 att ge plats f\u00f6r ett nytt pappersbruk, men likv\u00e4l avvecklas sulfitfabriken 1940.\u00a0Skogsfastigheter k\u00f6ps\u00a0<\/strong>S\u00e5 l\u00e4nge Garpenbergs bruk \u00e4gde Fors hytta var det moderbolaget i Garpenberg eller patron personligen som k\u00f6pte upp hemman och hyttandelar. Efter konkursen \u00e5r 1910 blev Dom\u00e4nverket \u00e4gare till alla skogar som k\u00f6ptes f\u00f6re konkursen, inklusive de som l\u00e5g runt Fors. Det innebar att det nya AB Fors bruk inte \u00e4gde n\u00e5gon egen skog, varf\u00f6r man omedelbart b\u00f6rjade k\u00f6pa skogshemman runt Fors. Under perioden 1912-1940 nettok\u00f6pte man s\u00e5lunda in ca 850 hektar v\u00e4lbel\u00e4gen skog och jord runt Fors samh\u00e4lle.\u00a0Karl Hedins k\u00f6p\u00a0<\/strong>M\u00e5h\u00e4nda var det denna skog som Karl Hedin var mest intresserad av n\u00e4r han \u00e5r 1940 f\u00f6rv\u00e4rvar AB Fors bruk. I vart fall namn\u00e4ndrar han bolaget till Fors Skogar AB. Fors sulfitfabrik hade st\u00e4ngt den 19 juni 1940, beroende p\u00e5 att kriget gjorde det om\u00f6jligt att exportera de 10.000 ton massa man producerade. Hedin anst\u00e4ller Arvid L\u00f6vstrand som skogsf\u00f6rvaltare och Erik \u00d6hlin som disponent f\u00f6r bruket Tillsammans b\u00f6rjar de experimentera med kolorerade v\u00e4ggtapeter och v\u00e4ggplattor under varum\u00e4rket Fibria. Papperssalen byggs om f\u00f6r 200.000 kronor, med en kapacitet p\u00e5 1.25 miljoner kvadratmeter v\u00e4ggplattor per \u00e5r och ett pris p\u00e5 2,25 kr\/m2, men resultat blev magert, eftersom plattorna var vackra men inte h\u00f6ll. 1944 \u00e5terupptar Hedin sulfittillverkning igen, inte minst f\u00f6r att f\u00e5 ett konkret v\u00e4rde p\u00e5 anl\u00e4ggningen.\u00a0Hedins nya fokus\u00a0<\/strong>Karl O. Hedin v\u00e4ljer nu att synligg\u00f6ra\u00a0Fors skogar AB:<\/strong>s olika v\u00e4rden via tre aff\u00e4rer;<\/p>\n

1. 1944 erbjuder Hedin svenska staten att k\u00f6pa hela eller delar av skogsinnehavet p\u00e5 850 hektar, men Dom\u00e4nverket v\u00e5gar bara k\u00f6pa 594 hektar, eftersom resten inte var fullt ut legaliserade. P\u00e5 den h\u00e4r tiden fanns en hel del hemman som var s\u00e4mjedelade, med ibland oklara gr\u00e4nser, och Hedin beh\u00f6ll d\u00e5 dessa ca 250 hektar i Fors skogar AB. Aff\u00e4ren med Dom\u00e4nverket genomf\u00f6rs 1945 till priset av 235.000 kronor.<\/p>\n

2. Kopparfors erbjuds k\u00f6pa industridelen, till vilken h\u00f6r en intressant virkesf\u00e5ngst i s\u00f6dra Dalarna och V\u00e4stmanland. Kopparfors tackar ja, mycket f\u00f6r att hindra\u00a0konkurrenter och betalar 1946 825.000 kronor. Kopparfors bygger en ny kartongfabrik.<\/p>\n

3. \u00c5r 1946 best\u00e5r Hedins bolag Fors skogar AB av 250 hektar skog och en del v\u00e4rdefull industrimark. Ett antal lantm\u00e4terif\u00f6rr\u00e4ttningar genomf\u00f6rs d\u00e4r all \u00e5ker s\u00e4ljs. Hedin beh\u00e5ller detta bolag med skog i 34 \u00e5r innan han den 31 december 1974 s\u00e4ljer bolaget till Kopparfors f\u00f6r 1.650.000 kr.<\/p>\n

Kopparfors \u00e4gde redan 200 hektar skog i n\u00e4rbel\u00e4gna Gisselbo. Kopparfors hamnar sedan i Papyrus som sedan STORA k\u00f6per. Fors skogar AB h\u00e5lls dock intakt tills \u00e5r 1991 n\u00e4r Stora omvandlar bolagets skogar, till ett vanlig \u00e4gande inom Stora Skog AB. N\u00e5gra \u00e5r senare byter man bort skogarna l\u00e4ngs Stigv\u00e4gen med familjen \u00d6ster \u2013 men beh\u00e5ller \u00e4n idag skiftet i Gisselbo, som ett skifte inom Bergvik Skog AB.<\/p>\n

Efterspel\u00a0<\/strong>Familjen \u00d6ster byter i tv\u00e5 aff\u00e4rer till sig skogarna l\u00e4ngs Stigv\u00e4gen och de ing\u00e5r d\u00e4rmed \u00e5ter i bondehemman efter 100 \u00e5r i olika bolags \u00e4go.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tabell 1: Jordbruk som Karl Hedin fick med i k\u00f6pet av Fors bruk 1940 (=hemma ink\u00f6pa efter Garpenbergs bruks konkurs) Fastighet<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Noteringar av Leif \u00d6ster 09-02-07\u00a0 Dagens framg\u00e5ngsrika s\u00e5g- och skogs\u00e4gare Karl Hedin hade en farfar med samma namn; Karl Hedin fr\u00e5n Nerg\u00e5rden utanf\u00f6r Fagersta, som b\u00f6rjat sin verksamhet f\u00f6r snart 100 \u00e5r sedan. Denne \u00e4ldre Karl Hedin kom med tiden att \u00e4ga skog och 10 s\u00e5gverk i 4 l\u00e4n. Han \u00e4gde ocks\u00e5 fr\u00e5n \u00e5r 1940 […]<\/p>\n","protected":false},"author":78,"featured_media":0,"parent":186,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3257","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3257","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/78"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3257"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3257\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/186"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/krets.jagareforbundet.se\/folkarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3257"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}