Torsdagen den 22 mars genomförde Motala JVK vårt numera traditionella Mörkerskytte. Det har visserligen varierat lite om tillfället hålls i början eller slutet på den mörka årstiden, men i år blev det alltså det senare alternativet. Vädret var snudd på perfekt med klart väder, månsken från en liten nymåne och ett fåtal minusgrader under skyttemomenten. Lite drygt 30-talet personer med funktionärer inräknade hade hittat ut till Jaktskyttebanan i Kvarn, Danmark.

I år användes tre skyttestationer, och för första gången i mörkersammanhang nyttjade vi Jägarförbundet Östergötlands mobila bana. Ifrån kretsen är vi kanonnöjda med hur den funkar, och då vi nu använt vid ett antal tillfällen börjar vi nu få rutin i hur den ska monteras. I år han vi nästan klart till utsatt tid.

Kvällen inleddas med att Stephan Mårtensson ifrån hundgruppen SvJF Östergöttland och NVR delade med sig om sina erfarenheter rörande hundar, eftersök och träning.

Nedan ett axplock av vad som berördes:

• Hårda spår, asfalt och grus – viktigt att träna på dessa underlag
• Lägg gärna upp spår som grenar ut sig, dvs ett huvudspår och andra klövar i ”utgreningarna”
• Blod inte nödvändigt, mer en krydda. Det är klövens vittring hunden går på
• Träna på skottplatsundersökning, nyttja de tillfällen som fås vid lyckade jaktskott
• Spontanträning
• Prestigelöshet oerhört viktigt, ibland funkar det inte för den hund man har. Ta då hjälp!
• Stephan på frågan om vad han rekommenderar som bra eftersökshund? – Den ska vara trevlig!
• Leken med vår hundar är viktig! Intressant iakttagelse hur män över 40 jämfört med dito kvinnor leker med sina hundar. Kvinnor tenderar att längre upp i åldrarna kasta sig på marken och leka ”på hundens nivå”, medan äldre män mer gör det i en mer upprätt kroppshållning.
• Kursen ”Vård i det vilda” rekommenderas!
• Använd skydd på din hund! Från Länsstyrelsen ser det ut att erbjudas sponsring av vargväst

Det konstaterades från åhörarna att upplägget för att träningen för att få en bra jakt/eftersökshund är i stort sätt identisk med hur exvis polis och militär tränar sina hundar.

Efter ungefär en timmes föredrag av Stephan, när mörkret sänkt sig gick kvällen över i de mer praktiskt skyttemomenten. Albin Turi från jaktvårdskretsens skyttegrupp introducerade dessa, och som alltid på skjutbanan trycktes på säkerheten. Laddning av vapen först på plats vid stationerna på skjutledares uppmaning, och i övrigt bärs vapnen öppna. Lite drygt 20 personer tog vara på tillfället att prova på de iordningsställda stationerna.

Station 1 : Femtiometersbanan, rörligt mål

På denna station nyttjades den fasta 50-metersbanan, men avkortad så att skjutavståndet blev någonstans runt 25 m. Totalt 4 skott på vildsvin som rör sig från höger till vänster med skall av en jakthund för att efterlikna en jaktlig situation.

Station 2: Mobila skjutbanan, inkommande mål

Här inleddes stationen med att skytten först skulle upptäcka ett vildsvin som trycker i en tätning, och när första skottet går kommer djuret i full fart rakt mot skytten. På det framrusande vildsvinet avlossas då ytterligare 2 skott.

Station 3: Rådjur, fast mål med puls

Vid denna station inleder skytten med en kortare springrunda för att få upp pulsen. Efter denna avlossas tre skott i rask följd på stillastående rådjur, ca 40 m avstånd. Därefter ny springrunda och ytterligare tre skott.

När kvällen ett par timmar senare summerades konstaterades från alla skjutledare att det överlag varit mycket goda prestationer av skyttarna. Det är oerhört viktigt att under realistiska situationer få tillfälle att öva på sin utrustning.

Stort TACK till:

• Stephan Mårtensson för det mycket intressanta föredraget
• Östgöta Jaktskytteklubb för upplåtande av bana och förnämlig servering av kaffe, läsk och korv
• Alla kretsens funktionärer i byggande av stationer och proffsigt agerande som skjutledare

Utan er insats hade inte denna kväll varit möjlig.