Vad är trikiner?
 |
| Vildsvin. Foto: Bengt Ekberg/SVA |
Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Infektion uppstår genom att ett djur äter kött som innehåller levande trikinlarver (cirka 0,1 millimeter långa). Larverna frigörs sedan i mag- tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar (cirka 1,5-4 millimeter långa). Under en till två månader föder honorna dagligen 100-1000-tals larver som via lymfan och blodet kommer ut i kroppens alla vävnader. Endast de larver som kommer in i muskeltrådar (utom hjärtmuskeln) kan utvecklas vidare. I muskelvävnaden bildas det, för de flesta trikinarter, en kapsel runt larven och larverna kan leva i muskelvävnaden i årtionden. Även sedan värddjuret dött kan trikinlarver vara levande under lång tid, ungefär till köttet börjar lösas upp av förruttnelsen. Idag känner vi till åtta trikinarter internationellt och i Sverige har hittills fyra av dessa arter identifierats – Trichinella britovi, Trichinella nativa, Trichinella pseudospiralis och Trichinella spiralis.
Trikinförekomst i Sverige
Trikiner påvisas ibland i den svenska faunan, främst hos vildsvin, räv, lodjur, varg och björn, men fynd har gjorts även hos fågel.
- Hos tamsvin har trikiner inte påvisats sedan 1994. Under åren har det slaktats drygt tre miljoner grisar per år och alla har undersökts för eventuell förekomst av trikiner.
- Även om trikiner främst påvisas hos rovdjur och allätare finns det vissa trikinarter som kan infektera fåglar och reptiler, men förekomsten av detta är inte närmare utforskad.
Hur oskadliggörs trikinlarver i kött?
- Upphettning: För att trikiner i kött ska oskadliggöras måste köttet upphettas så att hela köttstycket uppnår en temperatur på +68 grader C.
- Frysning: Frysning är en osäker metod för att oskadliggöra trikiner eftersom olika arter är olika känsliga för låga temperaturer. Känsligheten beror också på vilket värddjur trikinlarverna befinner sig i. Exempelvis, frysning vid -18 grader C i fyra veckor oskadliggör trikinlarver i kött från tamsvin, men inte alltid i kött från vildsvin och inte alls i hästkött.
Varför ska kött som ska säljas för konsumtion trikinundersökas?
Sjukdomen som uppstår vid trikininfektion heter trikinos (även kallat trichinellos). Trikinos är en så kallad zoonos vilket innebär att sjukdomen kan smitta mellan djur och människa. En vanlig smittkälla för människor är t.ex. kallrökt korv och andra otillräckligt upphettade charkuterivaror. Symtom hos människor är direkt kopplad till antalet larver en person fått i sig – infektion med ett fåtal larver ger oftast inga symtom medan en kraftigare infektion kan ge symtom som muskelsmärta, långvarig feber med mera. Ibland har trikinos dödlig utgång hos människa.
Vilka regler gäller för trikinundersökningar i Sverige?
Trikinkontroll ska enligt lag utföras på kött från tamsvin, vildsvin, häst, björn med flera som ska säljas för konsumtion. Tack vare trikinkontrollen är det cirka 50 år sedan det senaste utbrottet av trikinos i Sverige. Officiell trikinkontroll får endast utföras av ackrediterat (godkänt) laboratorium eller laboratorium godkänt av Livsmedelsverket. SVA, som är nationellt referenslaboratorium för trikinundersökningar, utför dessa officiella trikinundersökningar samt organiserar en årlig kontroll av de laboratorier som har tillstånd att utföra trikinundersökningar. Utöver dessa godkända laboratorier finns det enskilda laboratorier och veterinärer som utför trikinundersökningar, men dessa analyser berättigar inte tillstånd att sälja eller ge bort köttet.