Görshorva, beläget mellan Boxholm och Ulrika, är Jägareförbundets Östergötlands egen jaktmark som länsföreningen använder för att bedriva utbildningsjakter för unga och nya jägare. Ett sådant tillfälle ägde rum söndag den 2 december, och denna gång var Motala Jaktvårdskrets medarrangör med Östergötlands Taxklubb som särskilt inbjudna gäster.
Det är en tidig start, redan kl 7 är det samling vid en samåkningsparkering i Mjölby för gemensam färd sista biten ut till Jaktmarken. Vädret visar sig denna tidiga timme inte från sin bästa sida. Vägarna är lömskt hala efter en kylig natt, och det faller ett tunt regn.
Morgonsamling
Väl på plats klargör jaktledare Axel Wretemark förutsättningarna för dagens jakt. Lovligt vilt denna dag är enbart rådjur och räv. Säkerhetsmässigt gäller att laddning och patron ur görs på pass, efter det att fadder/funktionär visat fram till rätt plats. Det är en del av deltagarna som ännu inte tagit Jägarexamen, och för dessa erbjuds möjlighet till uppsiktsjakt, vilket innebär att en blivande jägare ändå kan stå med vapen på pass tillsammans med och under uppsikt av en erfaren jägare.
Från Östergötlands Taxklubb har vi idag tre människorepresentanter och fem taxar. Det är Torbjörn med taxarna Turbo och Oskar, Liselott med taxarna Nickan och Poppan (Oppitopp), och Linus med taxen Gosan.
-
-
Vi får en genomgång av hundförarna av hur taxar jobbar. Viktigt att inte enbart fokusera i riktningen varifrån drevskallen kommer, då drevdjuret ofta har flera minuters försprång på den ganska långsamt drivande taxen. Alla passkyttar bör ha ett hundkoppel i ryggsäcken, för att om så behövs på hundförarnas uppmaning kunna koppla en hund. Det blir också en kortvariant i hur variationer i hundens skall avslöjar var och hur drevet går. När man talar om att hunden väcker (dvs oregelbundna kanske glesa skall) – hunden har fått kontakt men drevdjurets förflyttning är ännu inte orsakad av hunden. När drevet väl kommer igång kan hundens skall liknas vid en symaskin. Även efter det att jakten är i full gång kan variationer uppstå beroende på hur terrängen ser ut. Är det ”salsgolv” med lätt terräng, mosse med hög markvegetation, eller kanske en korsande å som är svår för hunden att ta sig över? Detta går ofta att höra, åtminstone för en rutinerad hundförare.
Första såten
Efter lite konfererande jaktledare, hundförare och funktionärer emellan blir det så dags att dela ut pass och ge sig iväg till dagens första såt som är belägen centralt i marken.
Redan på väg ut till såten görs flera observationer av rådjur. Bland annat är det två som försiktigt tassar undan in i såten när vi parkerat. I denna såt släpper Liselott Nickan och Torbjörn släpper Turbo. Nickan får snabbt upp spåren från de två rådjur som vi såg när vi parkerade, och under första timmen driver hon dessa med gälla skall.
Rådjuren undviker dock skickligt passkyttarna och så småningom lyckas de även hänga av Nickan. Det beslutas att Nickan får kopplas, och Liselott släpper istället Poppan.
För Turbo går det inledningsvis lite tyngre, han kämpar länge med ett slag men till slut övergår väckskallen till rena drevskall. Han är då i utkanten av marken, och Torbjörn är rädd att det ska lägga iväg ut ur såten och över en större bilväg. Som tur är håller sig Turbo och drevdjuret på rätt sida, men det är inget för dagen lovligt vilt som visar sig någon av passkyttarna. Däremot en älgko med kalv.
Vi har nu stått på pass ganska länge, och koncentrationen börjar avta. Poppan har visserligen fått igång ett drev, men bedömningen görs att det drevet är på väg att gå iväg bort från passkedjan. Såten bryts och vi återsamlas vid bilarna. Upplevelser och erfarenheter delas, och medan det görs konstateras att Poppan nu är på väg mot de pass vi precis lämnat. Typiskt!
Lunchpaus
Vid vindskyddet där vi hade morgonsamlingen serveras nu en jägarmässig lunch i form av grillad korv, läsk och pepparkaka som intas med god aptit. I samband med denna finns det chans att ställa frågor till såväl jaktledare som hundförare, och samtidigt dras också planerna upp för fortsättningen av dagen.
Andra såten
Nu är vi i norra delen av jaktmarken och det är Torbjörns Oskar och Linus Gosan som ska släppas.
Även här kommer rapporter om observationer redan innan hundarna släppts. Torbjörn meddelar att så snart han väl släpper Oskar kommer jakten att gå igång då han precis sett två rådjur försiktigt gå undan.
Mycket riktigt, det tar inte många minuter efter släpp innan Oskar är i full gång, och denna gång är det också flera vilt som visar sig för passkyttarna. Det blir observationer på åtminstone ett vildsvin och individuella rådjur. Det är full drevjakt i princip hela tiden, även om Oskar under senare halvan bedriver den på grannmarken.
”- Taxjakt när den är som bäst, men på fel mark” som Torbjörn uttrycker det.
Det blir dock inga skott avlossade denna dag, men stämningen är ändå god när vi återsamlas för att summera dagen.
Motalakretsen vill rikta ett varmt tack till Östergötlands Taxklubb och Torbjörn, Liselott och Linus, samt tack till Axel Wretemark för gott jaktledarskap. Tack också till alla deltagare och funktionärer som gjorde detta till en minnesvärd jaktdag.
Och lagom när det är dags för avfärd börjar regnet återigen falla. Trots en grå och mulen dag kan vi i alla fall konstatera att vi hade tur med vädret.
