Som alla känner till vid det här laget har vi nu en ny älgförvaltning som riksdagen beslutade om 2010 och som började gälla hösten 2012. Kartan ni ser ovan visar de föreslagna älgskötselområden som är tänkta att bildas i Vilhelmina. Man har i så stor utsträckning som möjligt försökt indela områdena i älgens naturliga vandringsmönster och rörelseområden. Ett älgskötselområde har redan bildats i år, nämligen Blaikfjällets älgskötselområde (det gula området på kartan).

Det finns fem Älgförvaltningsområden i Västerbotten.

Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommun utgör det Sydvästra älgförvaltningsområdet.

Älgförvaltningsgruppen i detta område utgörs av:
Markägarintresset: Urban Ekskär, Ordförande, Patrik Ulander, Michael Gavelin
Jaktintresset: Karl-Johan Ottosson, Nils-Göran Baer, Karl-Gunnar Karlsson

Bra länk för den som vill veta mer: Vanliga frågor och svar -den nya älgförvaltningen. Länstyrelsen Västerbotten

Lite information från Jägareförbundet.se om den nya älgförvaltningen:

Större områden
Landet indelas i stora älgförvaltningsområden. Det är respektive länsstyrelse som beslutar om indelningen. Områdenas gränser ska läggas så att älgarnas in- och utvandring begränsas. Det vill säga att varje älgförvaltningsområde ska hantera en, i princip, egen älgstam.

Det innebär att älgförvaltningsområden kan vara av olika storlek beroende på förhållanden. I delar av norra Sverige, med säsongsvandringar, måste områden kanske vara flera miljoner hektar stora för att fånga in älgarnas vandringar. I områden med tydliga gränser, till exempel mellan hav och en stor stängslad väg blir områdena relativt små.

För varje älgförvaltningsområde ska det finnas en älgförvaltningsgrupp. Det är även här länsstyrelsen som beslutar om vilka som ska sitta i gruppen. Det skall vara tre representanter för markägarna och tre för jägarna. En markägare ska vara ordförande och ha utslagsröst. I norra Sverige ska en rennäringsrepresentant ersätta en av jägarrepresentanterna.

I älgförvalningsområdena skall inventeringar, databearbetning och analyser samordnas. Älgförvaltningsgruppen skall göra ett förslag till plan för området, som länets viltförvaltningsdelegation sedan beslutar om. Älgförvaltningsgruppen ska också hålla årliga samråd med representanter för de älgskötselområden och licensområden som finns i älgförvaltningsområdet.

Tre typer av jaktområden
Det kommer att finnas tre olika typer av områden för jakt på älg. en frivillig jaktsamverkan i älgskötselområden förutsätts bli den dominerande formen. Ett älgskötselområde ska vara så stort att det medger en avskjutning om minst 10 vuxna älgar årligen.

Älgskötselområdet ska upprätta en plan, och denna ska ”genom dialog och samverkan” stå i harmoni med älgförvaltningsområdets plan. Älgskötselområdet ska också hålla årliga samråd med alla jaktlag som ingår i området.

För de som inte vill, eller kan, samverka i älgskötselområden finns möjligheten att jaga i licensområde. Då krävs att marken är tillräckligt stor för att medge avskjutning om minst en älgkalv varje år. Området får en tilldelning.

För marker som inte uppfyller något av ovanstående krav ges möjlighet att jaga kalv på kort jakttid.

Dubbelregistreringen
Den så kallade dubbelregistreringen (förekommer på samebyars renskötselområden) blir föremål för en särskild utredning.

Övrigt
Det ska finnas en gemensam IT-plattform där fakta om älg, skog och annat av vikt för älgförvaltningen görs lätt tillgängligt.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ska ta fram en utbilding i Adaptiv Älgförvaltning.
Det blir statlig fällavgift för samtliga älgar, även kalvar (idag är det endast statlig fällavgift för vuxna älgar).

Svenska Jägareförbundets uppdrag i den nya älgförvaltningen

• Bistå älgförvaltningen med uttolkning av inventering av älgstammarna
• Medverka till att förstärka kunskapsnivån i älgförvaltningen
• Ge förslag till förvaltningsstrategier
• Utbildning av aktiva inom älgskötselområden
• Främja den frivilliga jaktsamverkan