Målet för kvällen för grundkursen (GK Viltspår) var att parvis lägga ett zigzag-spår cirka 200 meter långt i skogsteräng med en  liten avslutande svårighet före spårslutet bestående av att målet/spårslutet låg på andra sidan av en asfalterad väg, som hade trafikerats av andra hundar och människor.

Vi brukar ha tur med vädret på våra hundkurser i Ystad, så även ikväll även om regnet hängde i luften. Den fuktiga terrängen gjorde att förutsättningarna för spårning var gynnsamma. Det märktes också när den parvisa avrapporteringen av spårningen genomfördes. Alla hade utan större problem tagit sig fram till den ”hägrande klöven”. Hundarna såg också nöjda ut när de med klöven i munnen anlände för avrapportering.

Jag skrev redan i mitt förra inlägg att TYDLIGHET är viktig för att hunden skall förstå vad den skall göra.

Vid spårning skall man därför vänja hunden vid samma ritualer/beteende varje gång man startar respektive avslutar en spårning. Kusdeltagarna/förarna har därför fått ett skriftligt PM att följa för att säkerställa dessa ritualer/spårningstecken.

Vi brukar regelmässigt genomföra ett lydnadspass mellan spårläggning och spårning så även denna gång.

Syftet med lydnadspasset är främst att träna in några moment för att få ner stressnivån hos alltför ivriga hundar.

Men ett annat inte mindre viktigt syfte är att lära hunden (och föraren) att umgås med andra hundar och människor på ny plats/ i nymiljö.

Jenny lyssnade tydligen på vad kursledaren sade om tydlighet för hon skickade bild där han personifierar TYDLIGHET med att med hela handen peka ut riktningen för spårläggarna. Fast han hade ju inte behövt se så förbent sur ut, inte så konstigt att Dixie verkar lite fundersam.😊