VEM FÅR KONTROLLERA INNEHAV AV JAKTKORT?
Jaktkort ska alltid tas med på jakt och kunna visas för exempelvis
– polisman
– tillsynsman i nationalpark eller naturreservat
– tjänsteman vid Kustbevakningen
– tjänsteman vid Tullverkets gränsbevakning

STATLIGA JAKTKORTET – EN DEL AV JAKTEN I SVERIGE
Statliga jaktkortet är ett bevis på betald viltvårdsavgift, en avgift som alla som jagar i Sverige ska betala. Viltvårdsavgifterna finansierar utveckling av jakt- och viltvård i Sverige. Ett jaktår löper 1 juli till 30 juni året efter. Jaktkortet för jaktåret 2014-2015 är i kreditkortsformat och ser ut så här:

NYTT FÖR JAKTÅRET 2014/2015
Nu finns möjligheten att betala och motta sitt statliga jaktkort online. Efter genomförd betalning kan man ladda ned sitt statliga jaktkort som en PDF. Detta dokument är giltigt som utskrift eller för uppvisande i smart telefon eller surfplatta. Så här ser det statliga jaktkortet ut som PDF:

I PDF:en finns möjligheten att fylla i sina vapenlicenser innan utskrift.

UTLÄNDSKA JÄGARE
Alla utländska jägare ska skapa en profil i Jägarregistret och göra sin betalning online. Utländska jägare ska alltså kunna uppvisa ovan PDF. Tillsvidare kan även kvitto på avlagd viltvårdsavgift godkännas vid kontroll där uppgift om namn, födelsedatum och nationalitet framkommer.

KONTAKTA NATURVÅRDSVERKET FÖR MER INFORMATION

Svenska Jägareförbundet bildades 1830 som en natur-, vilt- och jägarorganisation när viltstammarna höll på att försvinna på grund av ett för högt jakttryck.
1938 fick vi ett uppdrag av staten – att leda jakt- och viltvårdsarbetet i Sverige.
Uppdraget har varit oerhört kostnadseffektivt och positiv för staten, allmänheten, jägarna – och för viltstammarna. Vi har tillsammans med forskare och myndigheter lyckats bra.
Vi har aldrig haft en sådan variation och artrikedom av jaktbart vilt som nu!

Det är det ideella engagemanget, den gedigna faktabaserade kompetensen, det gemensamma ansvaret för natur och vilt, den jaktetiska grundsynen, friheten under ansvar och våra värderingar som ligger bakom det positiva resultatet.
Vi jägare står för både utveckling och bevarande som säkerställer biologisk mångfald. Vårt arbete är en del av samhällets miljömålsarbete. Hade ordet hållbart brukande funnits på 1930-talet så hade vi varit först att använda det. Jakten är ett hållbart brukande, en sund och klimatsmart naturresurshushållning.

Långsiktighet och förutsägbarhet är helt avgörande för ett hållbart brukande. Svenska Jägareförbundet kommer att fortsätta att ta ansvar för helheten, från saltstenen i skogen till Bryssel. Detta är vårt löfte till medlemmarna, allmänheten och den kommande regeringen, oavsett vilka partier den innehåller!

En översyn av regelverket runt åteljakt på björn kan komma att göras redan nästa år.
Naturvårdsverket är inte främmande för att luckra upp regelverket. Det avslöjar Christer Pettersson, vilthandläggare.
Naturvårdsverkets nya föreskrifter, som offentliggjordes i går, innebär att det blir tillåtet att jaga björn med hjälp av åtel.
Men beslutet om åteljakt på björn är förenat med en mängd regler. Enligt Christer Pettersson hänger en stor del av regelverket med från den försöksverksamhet med åteljakt som bedrivits i Västerbotten.
Jägareförbundets rovdjursråd är stark kritisk till regelverket som man anser är så pass byråkratiskt att det näst intill omöjliggör åteljakt.

Urvalsjakt
– För mig är åteljakt inget konstigt. När åteljakt infördes en gång i tiden så var argumenten säkrare skottmöjligheter och bättre möjlighet till urvalsjakt. Sedan kom en period där olika naturintressen ifrågasatte åteljakten. Försöksverksamheten i Västerbotten kom att bli vägledande när vi nu skulle ta ett nytt beslut. Verksamheten visade inte på några negativa följder för björnpopulationen och då var det inga problem för mig att föreslå en utökning av jaktmöjligheterna och jaktmetoderna. Det är bakgrunden. Vi har tagit bort vissa villkor som fanns med under försöksverksamheten, säger Christer Pettersson.
Han tycker det är tråkigt om inte jägarna nu tar chansen att pröva åteljakt enligt de villkor som Naturvårdsverket beslutat om.
– Erfarenheterna från årets åteljakt kommer utgöra en viktig grund för fortsättningen. Vissa villkor kan komma att upphöra och andra tillkomma i samband med en översyn, säger Christer Pettersson.
Han fortsätter:
– Om det visar sig från jägarhåll att syftet med åteljakt i första hand handlar om att med hjälp av hund lättare komma i kontakt med björn så får vi se över föreskrifterna. Det är vi beredda att göra.
Redan till nästa års jakt kan en översyn komma att göras, men Christer Pettersson, betonar vikten av att jägarna prövar åteljakt så att Naturvårdsverket kan göra en utvärdering av jakten och väga in jägarnas synpunkter.

Inte skrivna i sten
– Naturvårdsverkets föreskrifter är inte skrivna i sten.
Christer Pettersson säger också att Jägareförbundets rovdjursråd använder sig av en felaktig term när man pratar om att hundar inte får släppas i närheten av åteln.
– I regelverket står det inte i närheten av åtel, det står vid åtel. Vid åtel är inte för mig 1.000 meter – det är närmare. Man kan dock aldrig säga ett exakt avstånd eftersom det är kopplat till plats, terräng och förutsättningar. Man får ju skjuta gäss i skadeförebyggande syfte vid fält. Det handlar om i direkt anslutning till fältet.
Enligt Christer Pettersson fanns det synpunkter från några remissinstanser om just hundanvändning och om det är etiskt att locka fram björn med hjälp av åtel för att sedan släppa en hund på den.
– Min uppmaning är att jägarna bör ställa upp på det här och komma med synpunkter. Då får vi en massa inputs, och kan justera villkoren. Jag vill inte ha fler paragrafer än nödvändigt, säger Christer Pettersson.
Naturvårdsverket får också kritik för att sakna praktisk kunskap och förståelse för björnjakt.
Christer Pettersson är erfaren jägare själv och säger att han särskilt varit i kontakt med både björnjägare och de olika länsstyrelserna.
I mitten av juni träffar Naturvårdsverket Jägareförbundet för att diskutera åteljakten och regelverket. Något som Christer Pettersson säger sig se fram emot.