Naturvårdsverket kan tänka sig se över föreskrifterna runt åteljakt på björn.
Bland annat möjligheten att låta hund göra björnupptag vid åtel.

Naturvårdsverkets beslut att tillåta åteljakt för björn var välkommet. Men reglerna runt jakten blev så byråkratiska att de i själva verket i stort sett omöjliggör syftet med åteljakten. Därtill får hundar inte släppas i närheten av åteln, och åtel för viltskådning ges företräde framför jaktåtlar.

Efter 13 års förbud blir det i höst tillåtet för länsstyrelser att besluta om åteljakt på björn. Naturvårdsverkets beslut var efterlängtat och välkommet. Men reglerna runt hur jägarna ska sköta åteljakten är så byråkratiska och omfattande att dessa i stort sett raderar ut alla praktiska möjligheter till att anlägga och jaga björn vid en åtel.

– Reglerna är orimliga och onödiga. Det finns ingen anledning att ställa så omfattande krav, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd.

Men en av förbundets mest allvarliga synpunkter riktas mot att Naturvårdsverket har infört regler som inte fanns med när förslaget skickades ut på remiss.

– Detta ser vi allvarligt på. Ett sådant agerande undergräver förtroendet för myndigheten och rycker bort alla möjligheter till att rätta till dåliga förslag.

– Jägarna får som exempel inte släppa en hund i närheten av åteln, vilket var ett av huvudskälen till att legalisera åteljakten. Det nämns inte ens några avstånd hur nära en hund får släppas. Tyvärr visar hela beslutet att Naturvårdsverket saknar praktisk kunskap och förståelse för björnjakt. Varför inte fråga sakkunniga innan beslut tas, då hade vi inte behövt göra om och göra rätt, säger Torbjörn Lövbom.

– Att reglera så mycket så att det inte går att uppfylla syftet med regeländringen sänder felaktiga signaler. Vill Naturvårdsverket ha en åteljakt måste myndigheten ställa rimliga och hanterbara krav på jägarna, inte göra så här. Vi har redan begärt ett möte med verket om detta som kommer att bli av den 16:e juni, säger Torbjörn Lövbom.

Några krav som ställs på en åteljägare:

En åtel får inte anläggas inom två kilometer från ett bebott hus eller åtel för viltskådning, jägarna ska anmäla åtelplatsen till länsstyrelsen, det ska finnas en ansvarig person för åteln, markägaren måste lämna tillstånd, övriga personer som tillfälligt bor inom området ska informeras, speciella avstånd till vägar och vandringsleder krävs och den får inte vara synlig från vägar, senast 10 dagar efter jaktens avslutande ska åteln var borttagen, samt ytterligare krav på vad som får användas anges av Naturvårdsverket. Därtill får även länsstyrelsen utfärda ytterligare restriktioner och villkor om den anser det behövas.

För mer information kontakta:

Torbjörn Lövbom, ordförande rovdjursrådet, Svenska Jägareförbundets, 070-693 39 67

Viltförvaltningsdelegationen i Norrbotten tar självsvåldigt beslut om jakttiderna för älg.

Under många år har tiderna för älgjakt debatterats i Norrbotten. I inlandet vill man jaga kort och intensivt innan snö, kyla och mörker sätter stopp för jaktmöjligheterna. I det mer kustnära området har man varit nöjd med tingens ordning med start i september, brunstuppehåll och fortsatt jakt november ut. Vare sig från markägarsida eller jägarsida har det funnit någon vilja att jaga älg längre in mot nyår. Avslutningen av november har känts som en naturlig punkt för älgjakten inför en lång och bister vinter för älgarna.

I fjol togs beslut om att utöka den delen av länet som jagade oavbrutet utan uppehåll men istället avslutade jakten tidigare. Någon utvärdering av detta försök har inte gjorts, men ingenting tyder på att jakten skedde intensivare eller effektivare. Däremot var en del jägare missnöjda med att inte kunna jaga i slutet på november då älgarna på allvar börjar röra sig in på nya områden.

Inför höstens jakt skickade Jägareförbundet ut en remiss till jaktvårdskretsarna om hur de såg på jakttiderna. För området närmast kusten var svaret tydligt. Där vill man ha det som vanligt med brunstuppehåll och jakt november ut. I de fjällnära områdena var man inne på en kort intensiv jaktperiod utan uppehåll. I området där emellan var tongångarna lite splittrade. Utifrån dessa svar från kretsarna samt tydliga svar på jägarmötena sammanställde Jägareförbundet Norrbotten ett förslag på jakttider för 2014. Samtidigt tillsatte viltförvaltningsdelegationen en egen intern grupp som skulle lämna förslag på älgjaktider för länet 2014. Denna grupp kom fram till ett annat resultat och utan att lyssna av jägarna eller förvaltningsgrupperna la de fram ett förslag till delegationen om en jakt utan brunstuppehåll i hela länet, men med några olika slutdatum. Jägarförbundet Norrbotten insåg att förslaget inte alls hade stöd bland jägarna i stora delar av länet och skickade in ett eget förslag till viltförvaltningsdelegationen där det påtalades att synen bland jägare i förvaltingsområde 4 och 5 samt Överkalix var övertydlig vad gällde att behålla brunstuppehållet under hösten. Samma syn påtalades också från en enig förvaltningsgrupp för ÄFO 4 (Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn). Jägareförbundet hade självklart förväntat sig att förslagen skulle tas upp till behandling och att ett beslut om jakttider skulle åtföljas av en motivering varför det ena förslaget vann över det andra.

Tyvärr kan vi konstatera att viltförvaltningsdelegationen har valt att isolera sig och ta beslut utifrån egna interna tyckanden snarare än att lyssna på berörda parter. Man ansåg sig helt enkelt inte behöva hantera inkomna förslag! Det enda förslag på jakttider som fanns att ta ställning till vid mötet var delegationens eget förslag, vilket förstås vann utan omröstning eller motivation.

Att älgförvaltningen ska lyckas genom lokalt engagemang och inflytande är en av grundstenarna i den nya förvaltningstanken. Att delegationen stänger in sig och tar beslut utan att ens behandla motförslag som sänds in till delegationen är ytterst uppseendeväckande. Vi kan också konstatera att ytterst få av länets viltförvaltningsdelegater valde att komma till ett möte i Jokkmokk där länets alla älgförvaltningsgrupper var samlade. Intresset för att möta de som arbetar med detta lokalt är uppenbarligen ytterst begränsad vilket ytterligare förstärker bilden av en delegation som anser sig kunna ta beslut utan kontakt med berörda grupper.

Nu är trots allt beslutet taget och varje jaktlag är själva fria att välja om de ska ha uppehåll i jakten eller inte. Men beslutet är taget på ett olyckligt sätt och viltförvaltningsdelegationen har på ett tydligt sätt gjort klart att man anser sig veta mer om jaktens utövande än jaktvårdskretsarna och de jägare som på många jägarmöten tydligt uttryck en vilja att behålla brunstuppehållet. Vi får hoppas att denna modell av beslutsfattande var en plump i protokollet som kan skötas bättre framöver. Att återfå tron på lokal delaktighet blir annars mycket svårt.

/Björn Sundgren

Länk till Länsstyrelsen och de beslutade jakttiderna finns nedan.

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/algjakt/jakttider/Pages/default.aspx

Jägareförbundet Norrbotten antog ett uttalande vid lördagens årsstämma rörande den orimliga handläggningen hos polisen vid ansökan om vapenlicenser.

Jägareförbundet etiska riktlinjer

Vi respekterar viltet, naturen och samhället.

Naturen är till för alla och genom att respektera andra blir vi själva respekterade. Det är lika viktigt för oss att hantera det vilda med kunskap och respekt, som det är att visa hänsyn till både jaktkamrater och dem som inte jagar.

Vi vårdar en naturresurs på ett hållbart sätt.

Som jägare ser vi viltet som en resurs som ska förvaltas. Jakten förbättras ofta genom viltvårdsinsatser och en god kunskap om viltstammarna. Sköter vi detta utgör viltet en långsiktigt hållbar naturresurs.

Vi vårdar jaktens namn och rykte.

Jakt förutsätter stöd från det omgivande samhället. För oss jägare är det viktigt att vi alltid handlar så att jakten och jägarna bevarar sitt goda namn och rykte.

Vi söker och förmedlar kunskap.

Natur och samhälle förändras hela tiden. En viktig uppgift för oss jägare är att lära nytt och att föra över kunskap om viltet och dess miljö till kommande generationer – och till samhället i övrigt.

Vi är noga med säkerheten.

Vi vill höja kvalitén på de avlossade skotten genom ökad skytteträning och bättre insikt om den egna förmågan. Vi är noggranna med vapenhanteringen och kräver högt säkerhetstänkande under jakt.

Alla jakt- och eftersökshundar behöver tränas under lågsäsong. Använd med fördel Svenska Jägareförbundets nya dagbok för detta.

Sedan förra veckan pågår en namninsamling bland jägare och andra vapenägare som protesterar mot regeringens planer på en skärpt vapenlagstiftning.