Sedan ett nytt regelverk för älgförvaltningen trädde i kraft 2012 (NFS 2011:7) har älgstammen
i flera hänseenden påverkats negativt ur ett jägarperspektiv sett. För att tillgodose markägarintressets
krav har stammen medvetet sänkts och observerbarheten har minskat med
38% mellan åren 2012-2021. Även reproduktionen har minskat. En del av detta kan förklaras
genom ökande rovdjurstammar, men är inte hela sanningen, då vi ser samma mönster i områden
med färre rovdjur. Säsongen 2020-2021 nådde 2 av 10 älgförvaltningsområden sina
mål i kalvavskjutningen trots låg ambitionsnivå. Effekten av det är en vinterstam med låg medelålder
och reproduktion. En möjlig förklaring är att vi nått vägs ände med att enbart använda
verktyget minskning av älgstammen. Förvaltningen bygger på att man ska uppnå en
älgstam av god kvalitet i balans med foderresursen. Att inte ta hänsyn till kvaliteten i älgstammen
strider därför mot intentionerna. Man måste hantera båda målen parallellt samt
överväga skogsbruksmetoder som ger större resiliens mot viltbete.

Ambitionen med denna plan är att belysa dessa problem samt att bli ett stöd för de som är engagerade
i länets älgförvaltning. Planen skall vara ett levande dokument.

Klicka här för att läsa hela handlingsplanen för älg 2022-2023>>>