Planen beskriver bland annat vargstammen som en genetiskt katastrof.

Verket upplever också stora problem med de verktyg man nu har när det gäller flytt och utsättning av vargar och ger också förslag på hur man ska få ordning på detta.

Om målen med den genetiska förstärkningen inte uppnåtts 2017 tycker Naturvårdsverket att sekretessreglerna ska ändras och att kravet på medgivande från jakträttsinnehavare för utsättning av vargvalpar ska tas bort.

Verket menar i förslaget att om medgivande inte behövs så finns det möjlighet till ett lyckat resultat av utsättningarna.

– Det är helt galet. Besluten av sådana här åtgärder ska fattas regionalt. Människor som berörs måste vara delaktiga. Det krävs också att åtgärderna är oerhört välmotiverade och  kraftfullt kompenserar de människor som drabbas. Naturvårdsverkets resonemang att först förstärka genetiskt och sedan införa jakt håller inte, säger Torbjörn Lövbom.

Han tycker att en kompensationsåtgärd exempelvis skulle kunna handla om att genom jakt avlägsna ett flertal revir i ett mycket vargtätt område om man önskar sätta ut en genetiskt viktig varg i ett annat.

Lövbom ställer sig också frågande till Naturvårdsverkets katastrofklassning av den svenska vargstammen och behovet av en genetisk förstärkning i dagsläget.

– Vi har inte fått några sådana indikationer från viltforskningen. Det finns dessutom idag ett antal invandrade vargar i Sverige som kan stå för genetisk variation.
I en genetisk förstärkning måste vi få igång en fungerande förvaltning som naturligtvis även inkluderar jakt.

Madeleine Lewander