Viltkameror – eller åtelkameror som de också kallas – används på många olika sätt inom viltförvaltningen. De kan användas för olika inventeringar och kunna stoppa invasiva arter som mårdhund, men även för att underlätta jakt på exempelvis vildsvin. Det finns med andra ord ett stort användningsområde och behovet växer. Nuvarande lagstiftning kräver tillstånd från länsstyrelser och är förknippat med relativt höga kostnader.
Nu har utredaren Susanne Kaevergaard utrett kameraövervakningslagen och föreslagit förändringar, som också omfattar viltkamerorna.
– Svenska Jägareförbundet har arbetat med denna fråga i många år och vi är nöjda med utredarens förslag, säger Bo Sköld.
Enligt utredaren ska det inte behövs tillstånd eller anmälningskrav för viltkameror av privatpersoner, däremot kan det ställas krav ifall myndigheter ska använda dessa.
– Vi gör tolkningen att en jägare kan använda dessa både till inventeringar, åtlar och andra saker – så länge kameran används för att fotografera vilt. Däremot kan det komma att krävas märkning av kamerorna, vilket avsevärt försvårar användningen, beroende på hur regelverket ser ut. Här krävs ett bra arbete för att syftet med viltkamerorna verkligen uppfylls, säger Bo Sköld.
Utredaren föreslår att reglerna ska börja gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen som hanterar personuppgifter kommer att träda ikraft. Nu kommer regeringen avgöra ifall utredningen ska gå på remiss och därefter bestämma om den ska lägga en proposition till riksdagen.
– Vi hoppas att alla ser fördelarna med viltkameror och hur de kommer att underlätta och förbättra viltförvaltningen. Detta är positivt och bör införas i lagstiftningen så snart som möjligt, säger Bo Sköld.