Svarta Havet Foto Åke Berglund 2014            De siffror som finns efter lokalens namn är koordinater

Sävviken Tegelbruk 60.2084-16.2985.

1-5 Tegelbruk inom ett ca 90×20-70 m st område (Ö-V), bestående av tre industrigrunder och ett område med tegelugnar och restprodukter samt ett område för lertäkt.1) Industrigrund, 20×7 m (NÖ-SV), och 0.3 m h. Synliga är glesa grundstenar 0.4-0.8 m st.8 m SSÖ om nr 1 är:2) Industrigrund, 12×8 m st (NNV-SSÖ) och 0.1 m h, delvis övertorvad med i ytan synliga grundstenar (enstaka med borrhål). Tegel förekommer spritt inom grunden.2 m V om nr 2 är:3) Industrigrund, 10×11 m st och 0.3 m h, övertorvade kantvallar. Från N kantens mitt går en vall in i grunden 6×1.5 m och 0.2 m h, övertorvad. Inom grunden och i vallarna är rikligt medtegel och bränd slaggsten synlig. Invid och NÖ-SV om nr 1-3 är:4) Område, 90×15-70 m st (Ö-V) med spridda grundstenar, ställvis i täta rader, övertorvade högar av tegel och slaggsten. Troligen lämningar efter tegelugnar samt restprodukter.NV om nr 4 är:5) Område för lertäkt. Tegelbruket var i gång endast mellan åren 1892-98. Det ersattes därefter med ett tunnbinderi, (knutet till tjärproduktion Se RAÄ-nr 297). Teglet transporterades via hamnen (Se RAÄ-nr295) till Garpenberg AB.

Bilden är tagen 1890-1900 från Hagbovägen ner mot Sävviken och man ser även Åsgarn, Kolarbo, Bondarvet.

Sävviken Såg  60,2086 – 16,3011

Såglämning + hamnanläggning inom ett 110×10 m st område (NNV-SSÖ), bestående av 1 såggrund, hamn, kanal och täktgrop (?).1) Såggrund, fragmentarisk, synliga är grundstenar i N hörnet 3 ml (Ö-V) och 0.3 m h.15 m 370 gon om nr 1 är:2) Hamn, 7×3 m (NNV-SSÖ) och 0.2-0.4 m dj. I S kanten stenskodd med cement inslag. I N kanten övergående i nr 3:Omedelbart invid och 370 gon om nr 2 är:3) Kanal, 80×5 m (370-170 gon), vattenfylld. ÖNÖ och VSV kanterna skodda med träpålar,1.2 m mellanrum. Ställvis är brädfodring mellan pålarna synlig. Mynnar i NNV i naturlig sjövik.2 m SV om nr 2 är:4) Täktgrop (?), 15×3 m, vattenfylld. I ÖNÖ kanten öppen mot nr 3ca 5 m (NNV-SSÖ).1.5 m V om den är ytterligare en täktgrop (?), 4×3 m st , vattenfylld. Hela området är beväxt med lövsly. Hamnanläggningen var öppen för pråmfart 1898-1904, över Åsgarn. Den förband Fors industrier med Garpenberg vilka då hade samma ägare, Cornelius, Garpenbergs AB. Ångsågen var verksam 1891-1909 och fick sitt timmer från pråmfarten.

Dalkarlshyttan Hyttområde 60,2248 – 16,2153

Hyttområde, 70×60 m (N-S), bestående av 1 hyttruin, 4 slaggvarp separatbeskrivna, 1 rostgrop och 1 färskningshärd (?).Hyttruin, i form av en kulle 8 m diam. och 1 m h. Övertorvad med i ytan talrika stenar,0.2-0.4 m st. I mitten syns rester efter hyttpipan i form av brända slaggstenar med påsintrad slagg från pipans inre beklädnad. I Ö kanten är ett urtag i backsluttningen, ca 3×1.5 m st och 0.7 m dj. Sannolikt platsen för formbröstet. Längs bäcken, S om ugnen är i kanten enstaka 0.3-0.6 m st gråstenar som kan vara rest av hjulgravar.4 m ÖNÖ om hyttruinen är: Slaggvarp, ca 12×7 m st (ÖNÖ-VSV). Övertorvad med talrika slaggstycken i ytan. Slaggen är gråsvart till grågrön, blåsig, trögfluten och relativt tung. Masugnsslagg. Beväxt med några smågranar och lövbuskar.7 m VSV om hyttruinen är: Slaggvarp, ca 17×7-14 m st (Ö-V) och 0.8 m h. Övertorvat med i ytan talrika slaggstycken – masugnsslagg. Utgrävt i mitten och mest markerat mot bäcken. Beväxt med granar och buskar.3 m ÖNÖ om ovanstående är: Rostgrop, urgrävd i backsluttningen 3×1.5-2 m st (NNV-SSÖ) och intill 0.8 m dj. Öppen mot SSÖ. I kanterna enstaka 0.3-0.5 m st stenar. Vid provstick i gropen framkom kol och sot.9 m 170 gon om hyttruinen är: Slaggvarp, 6-7x ca 4 m (VSV-ÖNÖ) och intill 1 m h. Bestående av masugnsslagg, brun, brungrå, grå med inslag av glasig blå och grön slagg. Beväxt med ett flertalgranar.7 m SV om ovanstående är: Slaggvarp, ca 20×13 m (60-260 gon) och intill 0.6 m h. I Ö delen är masugnsslagg, brun, brungrå, grå med inslag av glasig blå och grön slagg. I V delen är färskningsslagg i bruna stycken intill 0.05 m st. Varpet är i V också uppblandat med sot och jord. Beväxt med talrika granar, björk och rönnbuskar. I SSÖ kanten av ovanstående är: Färskningshärd, (?) oregelbunden närmast oval ca 4×3 m (Ö-V) och intill 0.5 m h. Övertorvad med i ytan talrika skarpkantade 0.3-0.5 m st stenar. IV kanten ligger ett par i rad 0.15 m h och 0.7 m l. Beväxt med 1 björk, rönnar och ett 5-tal granar. N om masugnen är sannolikt hyttbacken. Vid provstick framkommer kol. Backen är dock svår att avgränsa då ett flertal kolbottnar ligger i området. I händelse av exploatering bör ett större område mot N provundersökas.

Västanberg Hyttområde 60,2293 – 16,2427

Hyttområde, 140×125 m (NÖ-SV) bestående av 1 hyttruin, 3 slaggvarp och 1 hyttbacke. Hyttruinen(?), i form av en oregelbunden kulle, 9×6 m st (N-S), anslutande till ravinkant i S och 1-2 m h. Övertorvad. I Ö sluttningen syns talrika brända sandstenar, varav en del med på sintrad slagg från pipans innerbeklädnad. I NNV delen är i sen tid kallmurat ett rektangulärt källarliknande rum. Sannolikt rökugn, 2×1.5 m st (NV-SÖ) och 1.2 m h, där även sandsten och slagg ingår. Vid revideringen 1990 nedrasad och endast synlig som grop. Beväxt med lövbuskar. Delvis bortgrävd. Intill och ÖNÖ om ovanstående är: Slaggvarp, ca 60×40 m st (ÖNÖ-VSV) och intill 2-3 m h. Urgrävd från Ö och N. Glest buskbeväxt.VSV om hyttruinen (?) är: Slaggvarp, ca 30×15 m st (NÖ-SV) och intill 2 m h. Delvis övertorvat. Urgrävt från Ö. Beväxt med granar och lövsly. Intill och N om bäck är: Slaggvarp, ca 70×35 m st (ÖNÖ-VSV) och 0.5 m h. Masugnsslagg i intill 0.3 m st stycken samt enstaka ställsten. I varpets NÖ del, ca 3 m N om bäcken är en ostgrop / källargrund (?), ca 6×4 m st och intill 0.7 m dj (NÖ-SV) öppen mot NÖ. I SÖ rest av en kallmur (?) i två skift av gråsten. Ligger i varpet. Varpet är kraftigturschaktat och över detsamma går en väg. S om vägen är schaktmassor delvis dumpade. Beväxt med granar och björk samt S om vägen av kraftig lövsly. Intill och S om hyttruinen (?) är: Hyttbacke, ca 80 m diam, bestående av ett kraftigt kollager, med enstaka inslag av malm. Vid provstick intill 0.6 m tj. Begränsningen åt S svår att exakt ange p g a vegetation. Samtliga varp består av blå eller grön fluten samt grå porös masugnsslagg. Bäcken har troligen sedan gammalt kallmurade kanter omedelbart nedströms bron, där en sentida fördämning finns. I SV delen av området, delvis på och i kanten av det minsta slaggvarpet är en badplats anlagd. Äldsta belägg 1572.

Västansjö Hammarområde  60,2341 – 16,2486

1) Kvarnlämning och hammarområde, inom ett ca 80×10-20 m st område (N-S), bestående av kvarnlämning, kvarngrund, vattenränna , slaggvarp och hammarområde.1) Kvarnlämning, 6×2-3 m (Ö-V) och 1.5-2 m h. Kallmurad av huggengråsten. En öppning 2.5 m br bildar ett fall. Invid och N om ovanstående i Ö är: Kvarngrund, 6×6 m (N-S) och 0.5-0.7 m h. I V bildas en hjulgrav. Den är kallmurad av gråsten. N om grunden är bäckfåran stenskodd 3 m på Ö sidan. Invid och N om dammvallen i V är: Vattenränna, grävd 15×1.5 m (N-S) och 0.3 m dj.10 m S om och ca 10 m N om dammvallen och kvarngrunden samt inlagrat i är:2) Hammarområde, ca 50×10-15 m och 0.2-0.3 m dj i bäckens Ö ravinkant. Nedra- sat i bäck. Förekomsten är ojämn. Slaggstyckena är 0.05-0.2 m st, brunsvart (fluten), blåsig hammarslagg. Varpets NÖ del är kraftigt sotfärgade. Ca 20 m N om ovanstående är: Hjulgrav, 5×1 m (N-S) och intill 1.3 m h. Den är kallmurad av huggen gråsten, på ömse sidor av bäcken. I Ö uppdelat på två fundament. Spridda slaggstycken förekommer i bäckfåran intill ca 70 m N om området. Området är kraftigt beväxt med sly, nässlor och hallonbuskar.

Västansjö Hammarområde 60,2355 – 16,2488

Hammarområde, ca 60×30 m (NNV-SSÖ), bestående av 2 slaggvarp, separat beskrivna.Ö om bäcken är: Slaggvarp, ca 20×10 m st (NV-SÖ) och intill 0.5 m h, bestående av 0.05-0.1 m st stycken av hammarslagg. I S delen bildar varpet en ca 3 m br vall.10 m NNV om ovanstående är: Slaggvarp. V om bäcken är ca 2 st varp som är 2 m st och 0.3 m h. Slagg har rasat ned i bäcken. Varpet består av 0.05-0.1 m st stycken av hammarslagg. Ett ca 10×10 m st område närmast N om det största slaggvarpet och Ö om bäck förefaller närmast urgrävt och avplanat kan vara platsen öfr hammaren. Hela området är igenslyat och därför svårbesiktigat.

Västansjö Fångstgrop 60,2358 – 16,2495

Vargrop, uppgift om. Ca 2×2 m st och ca 2 m dj. Stenskodd med raka kanter. På platsen är en grop, dock omöjligt att besiktiga p g a den är fylld med ris. Måtten är enligt uppgift från Johansson, Västansjö. Gropen dokumenterades och omskrevs i Avesta Tidning av Sven Ljungqrants på mitten av 1980-talet.

Västansjö Hammarområde 60,2396 – 16,2525

2) Hammarområde, inom ett ca 70×35 m st område (NÖ-SV), bestående av:1 dammvall, 1 slaggvarp, 1 slaggförekomst samt uppgift om kolhustomt/smedjebacke. 1) Dammvall, NV om bäcken stenskodd 1 m h och 2 m br med i bäckenbotten tvåparallellt liggande rester av trädammluckor, 1.5 m mellanrum. SÖ delen är förstörd av nuvarande kvarn. Invid och NÖ om ovanstående är: Slaggvarp, ca 3 m diam och intill 1 m h, nedrasat åt SSÖ i bäcken. Varpen är kraftigt sotfärgad och består av mindre slaggstycken 0.05-0.1 m st, brun-brunsvart fluten eller blåsig sannolikt hammarslagg. SÖ om bäckfåran samt nedrasat i är: Slaggförekomst, ca 50×13 m st (NÖ-SV) och 0.2-0.5 m tj. Huvudsakligen överlagrat av dumpmassor från nuvarande kvarn. S om slaggförekomsten är: Kolhusområde/smedjebacke, uppgift om. Enligt uppgift är jorden i industritomten kraftigt sotfärgad och innehåller enstaka slaggstycken. Under den S byggnaden skall ett kolhus ha stått enligt äldre kartor. Mellan byggnaderna är asfalterad och det går ej att bedöma uppgifternas giltighet och om lämningar kan finnas kvar. Invid och NÖ om slaggförekomsten är bäckfåran omgrävd, flyttad åt NV. Kvarnen byggd 1929.

Åsgarn Hyttområde 60,2426 – 16,2495

Hyttområde, 90-170×60-90 m st (Ö-V), bestående av 1 hyttruin, 3 slaggvarp och 1hyttbacke.Hyttruin, i form av en kulle närmast kvadratisk, 8×8 m (160-360 gon) och intill 2.5-3m h. Ställvis bevarad kallmur intill 1.5 m h av huggen gråsten. I mitten är hyttpipan synlig 1.8 m diam med intill 1.2 m synlig höjd. Den är murad av slaggsten och ställvis0.3-0.4 m tj med på sintrade slagg inuti. Mot N och Ö kan i grunden anas två igenrasade bröst. Mot N sannolikt utslagsbröstet där en ca 6×4 m (Ö-V) utschaktning i backsluttningen finns. Den är öppen mot Ö och i V och N intill 2 mh, med spår av kallmur i huggen gråsten. Formbröstet har sannolikt varit i Ö där ett utsparat parti, ca4 m br, syns mot det minsta varpet. Beväxt med lövträd och lövbuskar.4 m Ö om ovanstående är: Slaggvarp, 24×8 m st (Ö-V) synligt intill 0.5 m h. Varpet är utrasad åt S ner i bäckravin. Består av masugnsslagg.12 m V om hyttruinen är: Slaggvarp, N sidan av bäckfåra, 100×15-20 m st, synligt ställvis intill 0.7 m h. Utrasad åt S i bäckravin och i N delarna delvis överlagrad av gräsmatta. Består av masugnsslagg.15 m SSV om hyttruinen är: Slaggvarp, S sidan av bäckfåra, 120×15-20 m st (Ö-V) synligt ställvis intill 0.7 m h. I S delarna överkorsad av bilväg (Ö-V). Består av masugnsslagg. Ca 8 m V – N – Ö om hyttruin är: Hyttbacke, 90×70 m st (Ö-V), bestående av kol och sot i intill 0.5m tj lager synliga i vägskärning, åkerkant och genom sondning. Hyttbacken är avskuren i N av landsväg. S om bäcken i hustomt är enligt 1963 års inventering och markägaren ett slaggvarp. Detta var vid besiktningen 1990 endast synligt i bäckravinen. I övrigt var på förda jordmassor för att plana ut för tomt och tillbyggnad. En väg, 4-5 m br går från hyttan och NÖ upp mot hyttbacken. Den förefaller ha varit kallmurad mot N och hyttbacken, dvs i förlängningen av utschaktningen vid utslagsbröst.N om utschaktningen vid utslagsbröstet är 1 vall 10×2 m st (70-270 gon) och 0.7 m h. I ÖNÖ och VSV kanterna rester av kallmurade grunder ca 4×4 m st, bestående avhuggna gråstensblock, 0.2-0.7 m st. I ytan rikligt med sot och enstaka slaggbitar. Eventuellt rest av hyttpiperamp. Enstaka malmstycken, intill 0.2 mst, förekom S om bygdegården. Begränsningen av hyttbacken och det största slaggvarpen var osäkra p g a störningar. Svårast åt N och vid bebyggelsen N om bygdegården. Hyttområdet är störst av äldre järnvägsbank (NNV-SSÖ) samt tre vägar (Ö-V) och bebyggelse. Äldsta belägg 1572 enligt uppgift i P.Skålberg 1988. Hyttan var i drift t o m 1867. Kartbelagt. (R) inskrivet och digitaliserat som R, ADB-projektet, november 1995 . /// Området Som stora vägen redovisas med R på fastighetskartan och området N om vägen med (R). / 041021/Gbg TA.

Fämyrsbacken Torplämning 60,2149 – 16,2528

Torplämning, bestående av 1 husgrund med spismursröse, delvis av slaggsten. Kraftigt övertorvad. Namn lämnat av Gösta Flodström.

Björkmossen Väghållarsten 60,2187 – 16,2582

Väghållningssten, 0.6 m h, 0.2 m br och 0.15 m tj. Avsmalnande överstycke. På SÖ sidan och mot vägen vända sidan är inskriptionen: 80/ E A S/ 1849. Under texten är en vågrät liggande pil. Stenen är renoverad och uppställd för ca 10 år sedan, dock ungefär på ursprunglig plats. Skiss i inventeringshandlingarna.

Galonsberget (Jordkuleberget)Gruvområde 60,2140 – 16,2678

Gruvområde, bestående av 1 gruvhål och 2 skrotstensvarp. Gruvhål, 3.5 m br (NÖ-SV), 1.5 m br och 0.5-0.7 m dj. Botten är övertorvad. NV därom är skrotstensvarp, 2 m diam och 0.3 m h.Ö därom är skrotstensvarp, 5 m st och 0.3 m h. Inga synliga borrhål. Delvis släta väggar, tillmakat.?

Galonsberget Skärpning 60,2127 – 16,2692

Skärpning, 2×2 m st, intill 1.6 m dj, botten övermossad. NV-V om är 1 skrotstensvarp 4×1.5 m st och 0.4 m h.

Ej upptecknat 

Slaggstensmur och gropar mellan Granliden och Högberget